Från Nicodemus Tessin till landshövding Kinberg Batra. En förbannelse i palatsväggarna vid Slottsbacken?

Arkitekten Nicodemus Tessin den yngre köpte tomten billigt 1694, för tårtbitsformen var svårbyggd. Barockträdgården bakom gathuset, lurar ögat som en ”optisk villa. Tre kronor brann och Tessin fick nära till jobbet som skapare av nya kungliga slottet. Det var dystra år. Stockholm sökte läka såren efter häxprocessen. Stormaktstiden var på upphällningen. Tre kronor brann 1697. Ryktet gick att Tessin tänt på för att få rita … Fortsätt läsa Från Nicodemus Tessin till landshövding Kinberg Batra. En förbannelse i palatsväggarna vid Slottsbacken?

Hundratals myndighetschefer kompisrekryterar. Ingen straffas – utom Stockholms landshövding

I början på mars 2023 packade Anna Kindberg Batra som ny landshövding upp flyttkartongerna i Tessins barockpalats. Innegården är ett arkitektoniskt mästerverk där både hunden och festgäster kan rastas, mysigare än för kungen i slottet på andra sidan Slottsbacken. Kindberg Batra förnekar inte att hon som grön landshövding gjorde misstag. Men var det mediadrevet fick JO och ansvarige ministern att sparka henne. I liknnade fall … Fortsätt läsa Hundratals myndighetschefer kompisrekryterar. Ingen straffas – utom Stockholms landshövding

Om inflyttade landsortsbors liv i inackorderingsrum och ”Slukis”

Ovan: Norma Vasagatan1940, Okänd fotograf (PD) via Wikimedia Commons

1936 flyttade årligen 15.000 människor ut från Stockholm – men dubbelt så många flyttade in.
De flesta kom på hösten. I slutet av augusti strömmade landsortsborna in – de blivande stockholmarna, de som skulle utbilda sig eller göra karriär. Flickorna skulle ofta lära sig maskinskrivning och stenografi för att sedan få kontorsjobb, eller så hade de fått plats som elev på syateljé. De unga männen siktade ofta på hantverksyrken – om de inte lyckats komma in på utbildningen till folkskollärare, förstås. På Borgarskolans stora linje var 1.200 av de 2.700 deltagarna från landsorten.

Och så fanns förstås de som alltid dragit till stan på vinst och förlust: ”Alltid finns det väl nåt!”

Fortsätt läsa ”Om inflyttade landsortsbors liv i inackorderingsrum och ”Slukis””

När Stockholms brandkår fyllde 50 år

Den 31 oktober 1925 firade Stockholms brandkår sin 50-årsdag. Firandets centrum var självklart huvudstationen, Johannes, för dagen dekorerad med flaggor och gröna girlander med årtalen 1875 och 1925 i två skölddraperade gröna slingor. På bilden ovan visar brandmän upp äldre uniformer och gamla eldsläckningsdon. (Fotograf okänd 1925 (CC-BY) Stadsmuseet i Stockholm via Stockholmskällan.)

Vid jubileumsfesten i den blomsterprydda gymnastiksalen höll brandchefen Svinhufvud hälsningstal och brandkårens egen sångkör sjöng ”Vårt land”, varefter brandkapten Harald Selldén skildrade gamla tiders förhärjande eldsvådor, när varje husfader måste räkna med att åtminstone en gång i livet genom eldsvåda bli av med allt han ägde. Efter tal och medaljutdelningar avslutades festen med att brandkårens musikkår spelade ”Hör oss Svea”.

Fortsätt läsa ”När Stockholms brandkår fyllde 50 år”

1915: Den fruktansvärda explosionen på Scheelegatan och det olyckliga unga paret

Onsdagen den 3 mars 1915 kunde man på DNs förstasida läsa om en våldsam gasexplosion i källaren till Scheelegatan 11. Smällen hördes ända bort till Drottninggatan, väldiga stenblock kastades ut på gatan och alla fönsterrutor sprängdes. Ända upp i tredje våningen skadades väggarna, golvet i en del av bottenvåningen rasade ner i källaren med möbler och kakelugnar, och invånarna begrovs i spillrorna.

Brandkår och ambulans var snart på plats och började bära ut blödande offer. Det skulle visa sig att sammantaget fyra personer dog, och åtta skadades så svårt att de fick stanna kvar på sjukhuset. Många blev husvilla och förlorade alla sina tillgångar, huset fick stora skador och 600 fönsterrutor i området var krossade.

Fortsätt läsa ”1915: Den fruktansvärda explosionen på Scheelegatan och det olyckliga unga paret”