Som kunde blivit ett svenskt Bastiljen 20 juni 1810. Dagen som definitivt satte punkt för gustavianska erans överdåd. Med en spirande demokrati, på väg mot ett mer jämlikt Sverige. Fast kalabaliken var snudd på en revolution, som i Paris. Freden 1809 blev dyrköpt. Riket amputerades med en tredjedel. Ekonomin i kaos och många fruktade att landet skulle styckas av stormakterna, som i Polen. Lågadliga revolterade … Fortsätt läsa Vandra i von Fersens hjulspår. Kalabaliken 1810 mellan Liljeholmen och Riddarhuset.
Etapp 1: Stureplan- Blasieholmen ”Vi ses vid Svampen”. Med tre spårvagnsstopp runt triangeln var Stureplan en självklar mötesplats, mer än i dag. Stureplan med sina restauranger var under kriget ett vattenhål för flyktingar, journalister och spioner – i vad som kallas Nordens Casablanca, döpt efter agentfilmen med Ingrid Bergman. Flera tusen i underrättelsetjänsterna spanade på varandra. Allt kunde fås för pengar, även kvinnor som svenska … Fortsätt läsa Nordens Casablanca. Vandra bland spioner och Mata Haris, Stureplan – Blasieholmen
Från Nationalmuseum till Riddarhuset. 1,5 km. 27 mars 1785. Då ger drottning Marie Antoinette liv till en son, döpt Louis Charles. Som kung kallad Louis XVII. Han dog i ett fängelse, kanske dräpt, tio år gammal. Vem är pappan, Louis XVI eller greve Axel von Fersen d. y? Officiellt är Louis XVI fadern men hans dagbok närde skvallret : ”Drottningen har i dag nedkommit med … Fortsätt läsa Axel von Fersen + Marie Antoinette. Sant? Vandra med greven i Stockholm, från barnaåren till lynchningen
Lektion 1: Introduktion och Bakgrundsinformation Lektion 2: Stockholms historiska platser Lektion 3: Stockholms Montmartre och Mosebacke Torg Lektion 4: Katarina kyrka och Kyrkogården Avslutande reflektion och Diskussion Genom att följa denna handledning kan du skapa en engagerande och informativ lektionsplan för att utforska Stockholms historia genom ”Vandra Sussen – Mosebacke – Katarina kyrka.” Fortsätt läsa Lärarhandledning för lektioner om ”Vandra Sussen – Mosebacke – Katarina kyrka: En lektion i fattigdomens historia”
Katarinahissen Stockholms Eiffeltorn, byggt 1889? Eller snarare: att Eiffeltornet är Paris Katarinahiss – eftersom den invigdes av Oscar II 1883. Visserligen inte 330 meter utan bara 38. Men har å andra sidan en 200 meter lång gångbro med magnifik utsikt. Måltid i krogen Gondolen i stålskelettet under bron. Efter 2027 sänker sig hissen ner till Saltsjöbanans station. Katarinahissens ingenjör Eiffel hette Knut Lindmark, kaptenen som … Fortsätt läsa Vandra Slussen -Mosebacke – Katarina kyrka. En lektion i fattigdomens historia
Södermalm öster om Götgatan. Förr liklukt från Stigbergsgalgen, kanske av en bränd häxa. En slum för fattigt folk, som traskade i trapporna till påhugg i hamnen. Eller släckte törsten i en krog, känd från Bellman. Skildrat av Per Anders Fogelström från skrivbordet på Fjällgatan. Vi ser träkåkarna som en romantiserad idyll men som döljer forna tiders armod. Mall för lärarledd lektion Utforskning av Södermalm öster … Fortsätt läsa Upptäck Södra bergens pärlor. Vandra från Slussen till Fjällgatan
Vandra tre gånger: nätvandra i lugn och ro, vandra på stan och sedan väcka minnen hemma. Stop 1 Norrtullsgatan 14, Strindbergs barndomshem Gmap GMapStr Norrtullsgatan 14. Strindberg växte på en malmgård sedan ersatt av ett tivoli och Allmänna Barnhuset. Ur Tjänstekvinnans son: ”Så stoppas böckerna i väskan och man går. Utanför porten på Norrtullsgatan är det mörkt än. Varannan oljelykta vinglar på sina rep för … Fortsätt läsa Vandra Drottninggatan litterärt, del 1 från Norrtullsgatan till Kungsgatan. Wägner, Strindberg med flera …
En bra början: Vandra litterärt Drottninggatan del 1. Från Norrtullsgatan till Kungsgatan. Elin Wägner, Strindberg med flera Starta vandringen från korsningen Kungsgatan – Drottninggatan. Stopp 1. Krysset Gamla Brogatan. PUB, revoltmakarna Lenin och Anckarström Gmap GMapStr F.d. PUB Drottninggatan / Kungsgatan. Unge västgötaknallen Paul Bergström sålde färdigsytt med sådan framgång att han köpte halva och sedan hela kvarteret mellan Hötorget och Drottninggatan. 1925. Paul Bergström … Fortsätt läsa Vandra litterärt på Drottninggatan del 2. Från Kungsgatan till Gustav II Adolfs torg.
I kröken på Rindögatan, i gluggen mellan husen vidgar sig Ladugårdsgärdet. Att utländska underrättelseofficerare, mer eller mindre anonymt, gärna bosatte sig här under krigsåren var nog inte bara för att här fanns moderna lägenheter. På fälten övade militären och tidiga mornar väcktes hyresgästerna av salvor från skjutbanan. Inkallelser fyllde kasernerna, som nu är museer. Här och var fanns skyttevärn och pjäsplatser, som skydd mot fallskärmsjägare … Fortsätt läsa Vandra i Gärdets funkis. Med spioner och SÄPOs förförerskor i Nordens Casablanca
I juni 2021 var det dags för för Stockholms Parkteater att öppna efter nästan 18 månaders paus på grund av pandemin. Det var då nästan 80 år sedan parkteatern 1942 först började uppträda i olika parker.
Pandemipremiären visade musikalen ”Almstriden” och ägde rum i Galärparken på Djurgården. Till en början fick man av smittoskäl inte ta emot mer än 500 besökare, utplacerade med en meters mellanrum, och med massor av handsprit till hands. Dessutom måste teatern på inrådan av polisen inhängnas – vilket egentligen stred mot grundidén. Den konstnärlige chefen Albin Finkas:
Man ska kunna vara här i fem minuter, tycka att det är dötrist – och gå härifrån.
Fortsätt läsa ”Glimtar ur Stockholms Parkteaters ärevördiga historia”
Var hade Sokrates jobbat om han flyttat till dagens Stockholm? Inte till Dagens Nyheter för att ogillade skriftspråket. Kanske hos Svt Uppdrag granskning – i sin iver ställa frågor och söka svar för att stimulera kritiskt tänkande och genomarbeta idéer. Fast förmodligen hade han fått sparken, för han brydde sig mindre om journalistisk faktakoll. Hellre var han då en flanör på Drottninggatan, omgiven av lyssnare. … Fortsätt läsa Om Sokrates flyttat till Stockholm idag?
När överståthållarämbetet 1924 genomförde nya trafikföreskrifter kommenterade DN: ”Trafikkultur är ett nytt begrepp, men gående och åkandes rättigheter och skyldigheter har länge varit föremål för höga vederbörandes omsorg och allmänhetens diskussion.” Och så gav man några exempel ur Stockholmsgatornas trafikhistoria.
Första föreskriften i de nya trafikkungörelserna löd:
”För den som går på gångbanans vänstra sida är mötande skyldig att vika åt vänster.”
Det låter ju enkelt, men hade föregåtts av många och långa diskussioner. Stockholms polischef Gustaf Hårleman var djupt bekymrad över stockholmarnas usla gångkultur medan borgmästaren Carl Lindhagen i stadsfullmäktige lär ha kommenterat den Hårlemanska vänstertrafiken: ”Jag har gått fram där det funnits något tomrum.”
Fortsätt läsa ”Om stockholmsgatornas trafikhistoria. Hur ska det gå utan de kloka hästarna?”
Trafikpolis 1925, Spårvägsmuseet, (PD) via Wikimedia
De första automobilerna hade dykt upp på Stockholms gator omkring år 1900, och 20 år senare var trafikstockningarna värre än idag. Den 1 augusti 1924 infördes nya trafikregler, och en del gamla förtydligades och sattes på pränt. Brott mot dem bestraffades med böter. Både gående och åkande stockholmare skulle nu lära sig en smula trafikkultur.
För gående gällde i fortsättningen polismästare Hårlemans gångtrafikreglemente: Mötande var skyldig att vika till vänster för den som gick på gångbanans vänstra sida, och den som stannade på gångbana måste lämna plats för gående.
Fortsätt läsa ”Augusti 1924: När Stockholms fick nya trafikföreskrifter – och hur det gick med dem”
1924 fyllde Grand 50 år och SvD beklagade att det inte fanns något fullständigt arkiv, bara spridda matsedlar och reliker från skilda tider. Ändå fanns det en hel del att berätta om hotellet som tagit det moderna hotellväsendet till Sverige.
Tidigare hade i Stockholm endast funnits små ”rum för resande”, oftast i Gamla stan eller vid Norra Smedjegatan. Men 1857 byggdes Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg och från 1874 erbjöd Grand “bostad för främlingar och restaurant av första ordningen samt festlokal”. Mannen bakom Grand hette Regis Cadier och hade många idéer, omfattande bland annat fåglar och björnar…
Fortsätt läsa ”Ur Grand Hotels historia: Lyx och spioner, burfåglar och björnar – och en svart onsdag”
I sin bok ”Skolpojksminnen med flera glada hågkomster från flydda dagar af En gammal skådespelare” berättar Adolf Hellander även om ”ett hemskt Stockholmsminne”. Bilden ovan (från Wikipedia) visar hur gardisten Pehr Victor Göthe 1861 mördade Mamsell Anna Sofia Forssberg.
År 1861 bodde familjen Hellander på Götgatan 3, i ett hus ägt av fru Sauret, som en gång varit kammarfru hos drottning Desideria. Mitt emot låg ett av de största husen i huvudstaden: Schönborgska huset, även kallat Ebba Brahes palats, upptog hela kvarteret mellan Götgatan, S:t Paulsgatan, Repslagaregatan och Mariagatan.
Fortsätt läsa ”Ögonvittnen berättar om mordet på bodmamsellen och Stockholms sista offentliga avrättning”
Av Ingemar Larsson ( Lindmark) Publicerat i DN Ekonomi IT 1999 10 14 Vi låter oss bländas av pratglada webbentreprenörer med storstilade visioner. Men när strålkastarna har slocknat på podiet så smyger rörmokarna in genom bakdörren för att utföra grovgörat. Med datorprogram som rörtänger rensar de skiten ur ledningarna så att e-butikerna fungerar, i varje fall till nöds. Så drastiskt skulle man kunna beskriva handel … Fortsätt läsa IT-bubblevarning 1999: E-handeln lever farligt. ”World Wide Wait”. Kunderna flyr när sajternas väntetider blir långa
Den 15 januari 1904 skrev DN: ”Tidnings-Boije är död, och hela Stockholm talar om det. Åtminstone under några timmar.” Johan Fredrik Boije var välkänd av stockholmarna som ett av de sista riktiga stockholmsoriginalen. I en revy av Emil Norlander spelades han av den kände skådespelaren Victor Lundberg, och Norlander beskriver honom i ”Rännstensungar o storborgare”:
Den smutsige gamle kolportören med det gråa stripiga skägget, den gröngula gamla ulstern, den buckliga hatten, men framför allt med den väldiga packen gamla smutsiga tidningar, buren halvt under armen, halvt uppå ryggen.
Fortsätt läsa ”Tidnings-Boije kamperade utanför Hotel Rydberg, men hade en gång hälsat på kronprinsen”
För nästan exakt 80 år sen – den 22 februari 1944 – bombades Stockholm av sovjetiska flygplan. Strax före 9 på kvällen fälldes fyra bomber över Eriksdalslunden, nära Skanstull. Ingen dog, men två personer skadades, många fönsterrutor krossades och familjer utrymde sina hem. De som var med glömmer det aldrig.
Frågan är varför vi bombades. Det finns många teorier. Hade planen navigerat fel på väg till Finland och Åland? Var det en varning till Sverige att inte hamna på ”fel” sida under pågående världskrig? Eller – hade det att göra med en rysk spion på Långholmen?
Fortsätt läsa ”I februari 1944 bombade ryssen Eriksdalsteatern. Varför det?”
Så skriver DN i maj 1916, och beskriver nostalgiskt några ur ”det gamla gardet”, med teckningar.
”Halta Bergström”, även kallad ”Klas med kryckan” var damernas skräck och polisens svurne fiende. Ingen vet varifrån han kom, men han var från början skomakare – tills han insett att han var för frihetsälskande för det yrket. Vid 54 års ålder hade han redan i åratal hoppat omkring på sin krycka, oftast utan rock och med en galosch på den ofärdiga foten. Han anträffades säkrast vid Blanch eller Norrbro, men var egentligen inte så bofast nånstans.
Fortsätt läsa ”DN 1916: Originalens tid förbi på Stockholms gator”
