Alla NybladDen mest kända spionaffären kopplad till adressen handlar om Allan Emanuel Nyblad (1916–1994), en svensk ordonnans/cykelbud som arbetade med att transportera hemliga dokument.aftonbladet. Nyblad hade i uppgift att cykla med dekrypterade tyska telegram från kryptoavdelningen på Karlaplan 4 till Försvarsstaben på Östermalmsgatan 87 – en sträcka på cirka 400 meter. Meddelandena kom från den tyska G-skrivaren (en krypteringsmaskin liknande Enigma), som svenska matematiker under Arne Beurling lyckats knäcka redan 1940. <info>
Nyblad, som hade kommunistsympatier, rekryterades av sovjetisk underrättelsetjänst (GRU). På vägen till ”Grå huset” smet han in i en hyrd lägenhet där han ångade upp kuverten, fotograferade innehållet och levererade sedan dokumenten vidare. Genom detta fick Alexandra Kollontaj, Sovjets ambassadör i Stockholm, tillgång till Sveriges mest hemliga underrättelsematerial och kunde skicka det till Moskva. Spioneriet avslöjades i januari 1942, mindre än ett år efter att det inletts. Allan Nyblad och hans bror Knut Nyblad dömdes den 12 april 1943 till 12 års straffarbete för spioneri. Läckaget innebar att Sovjetunionen fick vetskap om att Sverige lyckats dechiffrera den tyska trafiken – en av krigets bäst bevarade svenska hemligheter. <Wikipedia>
Olof Palme
Efter sin militära utbildning och reservofficersexamen (löjtnant i reserven vid K 3 / kavalleriet/kavalleriregementen) var Olof Palme 1953 anställd vid Försvarsstaben, för dess underrättelse- eller utredande verksamhet (Fst/Fst-Und). Han hade eget rum i ”Grå huset” Östermalmsgatan 87 rekryterad av den nazistiskt sinnade officeren Lennart Hagman. Samtidigt var Palme studentkårsordförande och kunde från internationella konferenser rapportera både till sin arbetsgivare och amerikanska CIA.
Tage Erlander fick upp ögonen för Palme och kallade honom till Kanslihuset hösten 1953 för att bli statsministerns personliga assistent/sekreterare. Fast Palme ville inte ge upp anställningen på Försvarsstaben. Under en tid arbetade han halvtid hos Erlander samtidigt som han behöll tjänsten på Östermalmsgatan 87. Så blev han en nyckelperson mellan regeringens kanslihus, Grå huset och amerikansk underrättelstjänst Det var året efter ett ryskt MIG-15 sköt ner försvarets DC-3:a över internationellt vatten öster om Gotland. Besättningen bestod av tre flygvapenanställda och fem signalspanare från FRA (Försvarets radioanstalt). Troligen hade Stig Wennerström tipsat Sovjet att signalspaningen delgavs USA.
Stig Wennerström
Överste Stig Wennerström anställdes 1957 som flygansvarig på Försvarets kommandoexpedition, sannolikt Storkyrkobrinken 14 i Gamla stan. Vilket innebar täta kontakter med Försvarsstaben på Östermalmsgatan och där hade tillgång till hemliga arkiven.
Försvarsstaben hade redan 1943 begärt personalkontroll av Wennerström. Säkerhetspolisen uppgav då att han förekom i dess register, hade kontakt med den sovjetiske medborgaren Nikitouchev och stod under kontroll. Sommaren 1943 skapades ett särskilt registerkort om Wennerström vid Försvarsstabens inrikesavdelning. <video>
Säkerhetspolisen fick i augusti 1960 veta att Wennerström sedan 1957/58 en gång per kvartal hade besökt Försvarsstabens utrikesavdelning där han hade tjänstekontakter med Försvarsstabens underrättelseorganisation. Bevakning på Wennerström inleds och han grips 1963.
Stig Bergling
Stig Bergling inledde sin polisiära bana på Östermalms polisstation, som då låg på Linnégatan 5–7 på Östermalm. I en intervju beskrev Bergling själv att han sparade pärmen ”för en regnig dag”. Enligt Sveriges Radio uppgav han att han hade kopierat handlingarna eftersom säkerhetsrutinerna på Försvarsstaben var bristfälliga och kopieringarna inte kontrollerades tillräckligt noga. <video>
- 1971 – Kopieringen: Bergling kopierade den hemliga pärmen under sin tjänstgöring vid Försvarsstabens säkerhetsavdelning och låste in kopian i bankfacket.
- 1972 – Kontakten med GRU: Under sin FN-tjänstgöring i Mellanöstern kom han i kontakt med den sovjetiske GRU-officeren Alexander Nikiforov vid ambassaden i Beirut. Han erbjöd honom de svenska handlingarna.
- November 1973 – Hämtningen: Bergling ordnade ett byte av tjänstgöringspass med en belgisk FN-major för att kunna resa till Stockholm och hämta pärmen i bankfacket.
- 30 november 1973 – Överlämnandet: Han återvände via Budapest till Beirut och överlämnade materialet till den sovjetiska underrättelsetjänsten.
