Från Slottsbacken till Järntorget och sedan via Tyska kyrkn till Stortorget. Rutt Google map. OpenStreetMap., Så reser du hit – med Stockholms lokaltrafik, T-bana och buss. https://maps.app.goo.gl/bzQzvpnUzxNxHiwk7

Res hit

Det bästa sättet att resa med Storstockholms lokaltrafik till Slottsbacken är att ta tunnelbanan till Gamla stan station och sedan promenera en kort sträcka till Slottsbacken. Tunnelbanelinjerna som passerar Gamla stan inkluderar linje 13, 14, 17, 18 och 19, och tunnelbanan går tät med avgångar var 5:e minut. Promenaden från Gamla stan station till Slottsbacken tar bara några minuter.

Alternativt kan man ta buss, men Slottsbacken har ibland begränsad för busstrafik under sommarmånader, så tunnelbanan är oftast det smidigaste valet. Några busslinjer som trafikerar i närheten är linje 53, som har hållplats nära Slottsbacken, och andra linjer med hållplatser vid Riddarhustorget eller Slussen, varifrån man också kan promenera till Slottsbacken.

Sammanfattning:

• Tunnelbana till Gamla stan station (linje 13, 14, 17, 18, 19)
• Kort promenad till Slottsbacken (ca 2-5 minuter)
• Busslinje 53 har hållplats nära Slottsbacken men känner till viss begränsning som kan förekomma.
• Buss- och färjelinjer finns även till närliggande hållplatser (Slussen, Riddarhustorget)

Slottsbacken med slott, kyrka och palats

Kungliga slottet, invigt 1754, är ritat av Nicodemus Tessin d.y. efter italienska barockideal. Bygget tog mer än 50 år på grund av krig och ekonomiska problem efter branden 1697. <streetview>

• Här låg tidigare slottet Tre Kronor, centrum för Sveriges kungamakt i över 400 år. <Wikipedia> <foto >
• Den långa Slottsbacken var förr fylld av ståndspersoner, tjänare, hästar och vagnar.

På södra sidan:

• Tessinska palatset (1694–1700) – byggt av Tessin själv som privatbostad. Fasaden mot gatan är stram, men inuti döljer sig en storslagen barockträdgård och illusionsmålad gårdsfasad. Idag residens för landshövdingen. <Wikipedia> <foto> <foto> <Streetview>

Åt väster Storkyrkn, Stockholmstiftets domkyrka

<Wikipedia> <foto> <foto> <Steetview>

• Det gotiska valven och barockfasaden: Kyrkan har imponerande gotiska valv på insidan som skapar en mäktig känsla och en vacker barockfasad på utsidan med dekorativa stenristningar och statyer från 1700-talet.
• Trästatyn av Sankt Georg och draken: Detta är ett av de mest kända konstverken i kyrkan, skapat 1489 av Bernt Notke. Statyn visar legenden om Sankt Georg som besegrar draken och symboliserar även Sveriges seger i slaget vid Brunkeberg. <foto>
• Kungliga bänkarna och Silveraltaret: De kungliga bänkarna är rikt utsmyckade och användes av kungafamiljen under gudstjänster. Silveraltaret är ett barockkonstverk från 1600-talet med invecklade silverreliefer som berättar bibliska scener.
• Vädersolstavlan: Den äldsta kända färgmålningen av Stockholm, från 1535, föreställande ett ovanligt väderfenomen. Den ursprungliga målningen gick förlorad men en kopia finns i kyrkan. <foto>
• Den yttersta domen: Sveriges största tavla som hänger i kyrkan, målad strax innan Stockholms slott brann ner 1697. Tavlan räddades genom att skäras i remsor och har sedan satts ihop igen. <foto>
• Moderna skulpturer och ljuskronor: Det finns även modern konst, som en skulptur av Maria av Lena Lervik, samt vackra ljuskronor där besökare sedan 1950-talet kan tända ljus själva.

Storkyrkan är också en plats med många kungliga ceremonier som kröningar och bröllop och används för konserter och olika evenemang. Den är belägen i Gamla stan, nära Kungliga slottet, vilket gör den lättillgänglig för turister.

---

Bollhusgränd – från bollspel till dramatik

När vi svänger in i Bollhusgränd tar vi steget in i en av Gamla stans bäst bevarade historiska miljöer. Gränden ligger där den medeltida östra stadsmuren en gång gick. Husen här är smala och höga, ofta byggda på 1500-talets grund men med 1700- och 1800-talsfasader. <streetview> <Wikipedia> <foto>

• Bollhuset låg här på 1600–1700-talet. Ursprungligen användes det för det då moderna bollspelet jeu de paume, men från 1640-talet blev det Stockholms första fasta teater.
  Här spelade franska trupper teater för hovet och senare även svenska skådespelare.
  Bollhuset var också plats för politiska diskussioner och kungliga beslut, och det finns spår av att Gustav III:s teaterintresse delvis formades här. <Wikipedia> <foto>
• Bollhusgränd 3A – den praktfulla barockporten med Banérs och Flemings vapensköldar tillhörde riksrådet Per Banér och hans hustru Hebbla Fleming på 1600-talet. Vapensköldarna är huggna i sandsten och visar familjernas inflytande. <streetview> <foto> <Wikipedia>
  Inne i huset finns källarvalv från 1500-talet.

Sankt Göran och draken. En replik vid Köpmantorget

• Repliken av Storkyrkans träskulptur Sankt Göran och Draken finns i brons vid Köpmantorget i Gamla stan, Stockholm.Denna replika invigdes 1912, där Bollhusgränd möter Bagggegatan. <Wikipedia> <foto>
• Skulpturen föreställer legenden om Sankt Göran som besegrar draken för att rädda en prinsessa, vilket i detta sammanhang symboliserar kampen för Sveriges frihet.
• Den ursprungliga träskulpturen skapades av Bernt Notke på 1480-talet och beställdes av den svenske regenten Sten Sture den äldre som en allegori över hans seger över danskarna vid slaget vid Brunkeberg 1471.
• I skulpturen representerar Sankt Göran Sten Sture och det svenska modet, draken symboliserar det onda, ofta tolkad som den danska kungen Kristian I, och prinsessan symboliserar den räddade staden Stockholm och nationen Sverige.
• Bronskopian vid Köpmantorget är av hög kvalitet och återger uttrycket och dramatiken i originalet, med Sankt Görans skoningslösa kamp mot draken och prinsessans bedjande hållning.
• Köpmantorget, där statyn står, är en historisk plats i Gamla stan nära flera andra medeltida byggnader och är en naturlig del av den historiska vandringen i området. <streetview>
• Statyn är ett populärt besöksmål för turister och symboliserar inte bara den medeltida legenden utan också stadens kamp och självständighet.

Baggensgatan men minnen från Stockholms första stadsmus

Gatan nämns första gången 1596 som ”Jakob Baggæs gathe”, uppkallad efter amiralen Jakob Bagge, som fick en tomt där av Gustav Vasa redan 1536. WikipediaSeWiki

• Topografi: Baggensgatan löpte precis innanför Östra staden muren, parallellt med Bollhusgränd och Prästgatan – och ligger nästan 10 meter lägre än Österlånggatan. I söder avrundar den ned mot platsen där Dominikanermunkarnas kloster låg. Wikipedialottero.se
• Ursprung: Gatan nämns första gången 1596 som ”Jakob Baggæs gathe”, uppkallad efter amiralen Jakob Bagge, som fick en tomt där av Gustav Vasa redan 1536. WikipediaSeWiki
• VI söder avrundar vi gatan ner mot platsen där Dominikanermunkarnas kloster låg. Wikipedialottero.se
• Kulturell reflektion: Carl Michael Bellman har skildrat gatan i ett burleskt stycke (Sång 54), där han beskriver liv och lust längs Baggensgatan: ”Släck ljuset! Nu är Lotta min.” Wikipedia

1. Baggensgatan 14 – Operadivan Elisabeth Olin

Här bodde operasångerskan Elisabeth Olin, som vid 33 års ålder blev den allra första prima donnan vid invigningen av Gustav III:s operahus år 1773. Hennes röst beskrevs som ”överjordisk”, och trots att hon gick i pension efter tio år, förblev hennes skönhet bevarad fram till hennes död vid hög ålder. Wikipedia <streetview>

2. Baggensgatan 23 – Ahlströms jungfrubur

Byggnaden känd som ”jungfruburen” köptes 1762 av kapten Magnus Ahlström, som ska ha inrättat ett slags tempel åt Venus med utrymme för ”prästinnor” på alla tre våningsplanen. Brottslighet och prostitution förknippades med denna plats, och besökare släpades ibland till Långholmens fängelse. Wikipedia <streetview> <foto>

3. Baggensgatan 25 – Tidigare stall och lager

Detta hus fungerade på 1700-talet som stall – de tjocka luckorna skyddade hästarna mot Stockholms vinter. Under 1800-talet omvandlades byggnaden till segelmakeri och senare ett ägglager innan Restaurang Magnus Ladulås öppnade på 1970-talet. SeWikiWikipedia <streetview> <Wikipedia> <foto>

4. Baggensgatan 27 – ”Paptistkyrkan”

Huset pryds av vapen för Anders Keith och hans hustru från slutet av 1500-talet. Det användes som kapell och prästbostad av kung Sigismund i försöket att återinföra katolicismen i Sverige – ett försök som föll platt. Detta spårade till smeknamnet ”Paptistkyrkan”. Wikipedia <streetview>

Österlånggatan 41-53

Området domineras av medeltida fasader, ofta med inskriptioner och dekorationer kring dörrarna, exempelvis från tiden då utländska handelsmän bodde här. <streetview>

Några hus på parallellgator har synliga historiska detaljer såsom medeltida hissbommar på taken och portreliefer. Även kring nummer 37 finns exempel på gamla inskriptioner, vilket indikerar liknande motiv på närliggande nummer som 41–53. <info nr 43>

Packhusgänd

• Packhusgränd , som mynnar i Österlånggatan, har kopplingar till stadens handel och sjöfart. Området präglas av gammal stadsmiljö med flera byggnader från 1600- och 1700-talen. <foto>
• Gränden hette tidigare ”Urbansgränden” efter Urban Michelsson, som ägde ett hus där på 1500-talet. <streetview> <Wikipedia>
• Namnet Packhusgränd fick gränden 1733, efter ett packhus som byggdes i slutet av 1600-talet för tullverkets räkning .
• Arkeologiska utgrävningar i närheten har visat rester av stadsmurar, pålar och bryggkonstruktioner från 1500- och 1600-talen.

Tullgränd

• Tullgränd är en liten gata (gränd) i Gamla stan som sträcker sig mellan Skeppsbron i öster och Österlånggatan i väster. Gränden har fått sitt namn från det historiska Tullhuset, vars förlagor har funnits i kvarteret Argus på norra sidan av Tullgränd sedan medeltiden. <foto> <Wikipedia>
• HistorikI dokument från 1600- och 1700-tal omnämns gränden som Tollhus grenden (1626) och Store Siötullsgränden (1704). Namnet syftar på dåtidens sjötullverksamhet i området, där gods till och från Stockholm via Skeppsbron kontrollerades och skattades.
• På norra sidan av gränden ligger kvarteret Argus med det anrika Tullhuset, ritat av Erik Palmstedt 1783 och klart 1790. Palmstedts byggnad är typisk för florentinsk ungrenässans och har haft tullen som hyresgäst ända fram till 2000-talet.
• Tullgränd fick sitt nuvarande namn 1885, men flera äldre namn lever kvar i historiska kartor och dokument. <streetview> <Wikipedia>

Gylldene Freden

• Den Gyldene Freden, på Österlånggatan nummer 51, är en av världens äldsta restauranger med oförändrat 1700-talsinteriör sedan 1722. <Wikipedia>
• Utanför Södra Bankohuset finns en staty av Evert Taube, skapad 1985 av skulptören Karl Göte Bejemark. Statyn är placerad nära Taubes stamkrog ”Den Gyldene Freden,” som ligger bara ett par decimeter från torget. <streetview> <foto>

Järntorget

Namnet Järntorget härstammar från den tid då torget användes som upplagsplats för järn, framför allt stångjärn som exporterades via Mälaren. Tidigare kallades torget Korntorget eftersom det användes för att lagra säd. Torget har genom tiderna var en central handelsplats med närhet till hamnen och viktiga knutpunkter för ekonomisk verksamhet i Gamla stan. <Wikipedia> <foto><streetview>

• Södra Bankohuset (Järntorget 55, kvarteret Pluto)
  Byggt mellan mitten av 1600-talet och början av 1700-talet som Riksbankens första egna bankbyggnad. Ritad delvis av Nicodemus Tessin den äldre och yngre samt Carl Hårleman. Det är troligen Nordens äldsta byggnad uppförd särskilt för bankverksamhet och är sedan 1935 byggnadsminnesmärkt. Här bedrevs bankverksamhet fram till 1906. Ovanför entrén finns en bevarad blåmålad stentavla med en förgylld krona och årtalet 1603, ursprungligen från det äldre Våghuset som låg på platsen. <foto> <Wikipedia>
• Våghuset
  Järntorget har sitt namn efter järnvågen som fanns här från mitten av 1400-talet och fram till 1662. Våghuset var en stenbyggnad med trappgavlar och ett klocktorn som användes för vägning av stångjärn, en viktig handelsvara i Stockholm. Byggnaden revs i början av 1700-talet när Södra Bankohuset byggdes.
• Sundbergs konditori
  Vid Järntorget, grundat 1785 och räknas som Stockholms äldsta konditori. Det är en populär mötesplats och har bevarat mycket av sin historiska charm. <Streetview> <foto> <Wikipedia>
• I stället för konditoriet kan man vila fötterna vid Karl Johans torg / Slussplan. <foto>

Så reser du – med Storstockholms lokaltrafik

T-bana Gamla stan, buss och Djurgårdsfärja. SL-karta.

• Tunnelbana (T-bana):
  • Gamla Stan station ligger endast ett par minuters promenad från de flesta platser på rutten.
  • Tunnelbanelinjer: 13, 14, 17, 18, 19 trafikerar Gamla Stan.
• Buss:
  • Busslinjer 3, 53, 441, 445, 471 trafikerar hållplatser nära Gamla Stan.
  • Närliggande hållplatser: Mälartorget, Slussen, Riddarhustorget.
• Färja:
  • Färjelinjer 2, 4, 5, 8, 9 når också Slussen nära Gamla Stan.
• Biljett och ruttplanering via SL:s officiella webbplats eller app rekommenderas för aktuella tider och priser.

---

/ Av Ingemar Lindmark