Vedhandlare i Gamla Stan

Vedhandlare i Gamla Stan – på fyrtiotalet och tjugo år senare.

Thomas Janssons pappa hade vedhandel i Gamla Stan på fyrtio- och femtiotalet. Många år senare läste han en tidningsartikel i DN om vedhandlarens situation i en tid då ved var hårdvaluta. Artikeln är från 1966 och handlar om vedhandlare “S Lundgrens Ved och kol” på Prästgatan.

Bilden ovan är från artikeln, och DN skriver om hur vedhandlaren avvisade alla som inte var stamkunder:

Håll er till den affär där ni brukar handla. Hjälp de frysande, tack och adjö!

Fortsätt läsa “Vedhandlare i Gamla Stan – på fyrtiotalet och tjugo år senare.”

The Stomatol Story – och några andra av Stockholms klassiska ljusskyltar

När den första, ångdrivna Katarinahissen 1933 skulle rivas flyttades Stomatolskylten till Klevgränd 1B, ovanför Stockholms sjömanshem. Där är skylten fortfarande kvar och 2019 hälsade SvD på hemma hos mannen som bor i vindslägenheten under den. Genom takfönstret syns skyltens “S”, men lamporna är som tur är riktade så att de inte lyser in i lägenheten.

Stieg Trenters TV-serie ”I dag röd” utspelar sig i den lägenheten, även om inomhusscenerna är tagna någon annanstans, där det inte är snedtak.

Fortsätt läsa “The Stomatol Story – och några andra av Stockholms klassiska ljusskyltar”
Jacob Guntlack skillingtryck

Jacob Guntlack – den kriminelle charmören som skrattade hela vägen till Hammarbyhöjdens galgbacke


Jacob Guntlack var en av 1700-talets mest beryktade tjuvar och mästerrymmare. I häktet inför sin avrättning 1771 skrev han sitt livs historia, troligen via diktamen eftersom han antagligen var analfabet. Biografin gavs ut 1776 med titeln:
“Den Uti Smediegårds-häktet nu fängslade ryktbare Bedragaren och Tiufwen Jacob Guntlacks lefwernes-Beskrifvning af honom själv författad”.
Den blev mycket populär och översattes småningom till både tyska och danska.

I en lista över dödsdömda fångar på Smedjegården står det lakoniskt: “Den 16 januari 1771: Tjuven Jacob Guntlack hängd utom Staden, 26 år. Nöjd och frimodig.”

Fortsätt läsa “Jacob Guntlack – den kriminelle charmören som skrattade hela vägen till Hammarbyhöjdens galgbacke”
Träsket - målning

Stockholms Stora Träsk: Först fiskrik insjö, sen dynghög, till sist en del av stan

Sommaren 1893 stod landskapsmålaren Axel Fahlcrantz i en bergig utkant av stan, ungefär vid nuvarande Eriksbergsplan, och tittade norrut över det obebyggda Träsket – en utfylld sjö mellan Odengatan och hörnet av Tegnér- och Birger Jarlsgatan.

Ovan syns tavlan han målade. ”Öster om Eriksberg” finns på Stockholms stadsmuseum. (Bild via Stockholmskällan , CC-BY). Kyrkan är Sankt Georgios kyrka i hörnet Odengatan–Birger Jarlsgatan, och på höjden till vänster om den syns Vanadislundens första vattenreservoar, som togs i drift 1879.

Fortsätt läsa “Stockholms Stora Träsk: Först fiskrik insjö, sen dynghög, till sist en del av stan”
Stånddrabantens hus

Berättelsen om den filosoferande bensamlerskan som en gång bodde i Stånddrabantens hus

På en klippa i hörnet av Jungfrugatan och Ladugårdslands Tullgata (Tyskbagargatan) låg en av Ladugårdsgärdes äldsta träkåkar. Huset sägs ha byggts på 1600-talet av en sjöman som hade italienska villor som förebild. Östra sidan var något högre än den västra och var nog tänkt som en slags torn, men i kammaren kunde man inte stå rak.

En av berättelserna i August Blanches “Bilder ur verkligheten”, tryckt 1890, alltså efter hans död, handlar om den gamla gumman som en gång bodde i det som kom att kallas Stånddrabantens gård.

Fortsätt läsa “Berättelsen om den filosoferande bensamlerskan som en gång bodde i Stånddrabantens hus”
Stenläggning 1898

Stockholms mödosamma väg mot storstad – med riktiga gator och trottoarer!

I sin bok “Ur det försvunna” skriver Per Anders Fogelström att det från början inte verkade vara någon ordning alls på Stockholms gatunamn och -nummer. Exempelvis var 1494 den officiella benämningen på Götgatan “Allmänningsvägen som löper från yttre södra port och upp till korset och kapellet och näst östan reparbanan.” Inte särskilt användbart för den som ville hitta dit.

Men det verkade heller inte vara meningen, för när ett förslag kom 1723 att sätta upp namnskyltar på husen och göra en förteckning över husen varnade många för att en främmande då snabbt “kunde räkna ut hur många hus som fanns i staden”. Vilket ansågs olämpligt ur försvarssynpunkt.

Fortsätt läsa “Stockholms mödosamma väg mot storstad – med riktiga gator och trottoarer!”
Kungsträdgården inför 700-årsjubileet

På 1900-talet blev Kungsträdgården folkets Kungsan – och mycket folk har det samlats där.

Ordet Kungsan dyker upp i tidningen 1956 i Hagge Geigerts “Varieté Kungsan – Kungsträdgårdsprogrammet som även skulle ut till några landsortsstäder”. Och i juni 1957 radar Kar de Mumma upp exempel på hur allt blir allt sämre (redan då!), bland dem att Kungsträdgården har blivit Kungsan.

1953 var det dags för Stockholms pampiga 700-årsjubileum. Det inföll egentligen året innan, eftersom den äldsta kända källan som nämner “Stockholm” är från 1252, men firandet sköts upp ett år för att inte krocka med Helsingfors sommar-OS 1953.

Fortsätt läsa “På 1900-talet blev Kungsträdgården folkets Kungsan – och mycket folk har det samlats där.”