Södra Blasieholmshamnen

1880-tal: Stockholmaren visar sin stad för östgöten

“Klockan slår 7 i Klara nya kyrktorn, som smärt och prydligt reser sig över Norrmalms alla byggnader, till och med högre än Allmänna telefonbolagets genomskinliga tornbur.” Så börjar berättelsen om den infödde stockholmaren CL som på sin sedvanliga morronpromenad stötte ihop med östgöten och lantbrukaren PP, som inte varit i stan på tjugo år, och åtog sig att visa honom en del av det som hänt sen dess.

Fortsätt läsa “1880-tal: Stockholmaren visar sin stad för östgöten”
Skolmatsal 1930

Om skolbespisningen kring mitten av förra seklet, minnen från oss som var med

Sverige och Finland är de enda länder i hela världen som serverar gratis skolmat läser jag – imponerande. Tyvärr har många av oss som var med på 50- och 60-talet mindre positiva minnen från den tidens skolbespisning. Vi som växte upp söder om Söder jämför ibland våra minnesbilder i Enskedebilder.

Bilden visar skolmatsalen i Högalids folkskola, circa 1930. Notera skolköket till vänster i bild med sin stora spis, kopparkärl och ugnar. (Okänd fotograf, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons)

Fortsätt läsa “Om skolbespisningen kring mitten av förra seklet, minnen från oss som var med”

Vandra i Gärdets funkis. Med spioner och SÄPOs förförerskor i Nordens Casablanca

I kröken på Rindögatan, i gluggen mellan husen vidgar sig Ladugårdsgärdet. Att utländska underrättelseofficerare, mer eller mindre anonymt, gärna bosatte sig här under krigsåren var nog inte bara för att här fanns moderna lägenheter. På fälten övade militären och tidiga mornar väcktes hyresgästerna av salvor från skjutbanan. Inkallelser fyllde kasernerna, som nu är museer. Här och var fanns skyttevärn och pjäsplatser, som skydd mot fallskärmsjägare … Fortsätt läsa Vandra i Gärdets funkis. Med spioner och SÄPOs förförerskor i Nordens Casablanca

KI, Macchiarini och de tystade larmklockorna

Text publicerad 2016. Här i anslutning till målet i Solna tingsrätt i maj 2022. I naturvetenskaplig publicering ska experimenten redovisas så att de kan upprepas och kontrolleras. Basdata ska ligga så öppna dett de kan synas. Så var inte fallet med Paolo Macchairinins vetenskapliga publicering. För hur upprepar man experiment på människor, som definieras som döende? Redan efter den första artikeln i Lancet 2011 borde … Fortsätt läsa KI, Macchiarini och de tystade larmklockorna

Död häst i Gröna Lunds eget Romeo och Julia

Många par har funnit varandra på Gröna Lunds dansbana. Där utspelades också ett kärleksdrama i klass med Romeo och Julia. Ninni, dotter till Gröna Lunds ägare Gustaf Nilsson, förälskade sig i John Lindgren – son till konkurrenten Johan Lindgren, som sedan 1926 drev Nöjesfältet på andra sidan Allmänna Gränd. Det var en familjefejd där man grävde diken framför varandras entréer, för Gröna Lunds del också med en död häst ditsläpad … Fortsätt läsa Död häst i Gröna Lunds eget Romeo och Julia

Att följa senaste modet kan vara besvärligt, ibland rentav farligt – åtminstone på 1800-talet

1857 slog professor C. A. Cederschiöld larm om vådorna av krinoliner:

Krinoliner och korta kappor bidrager genom den avkylning som de förorsaka till den tröghet uti livmoderns förrättningar, som är grunden för nu gängse puerperalsjukdom (barnsängssjukdomar). Då det icke är att förvänta att qvinnokönet, såsom detta nu är uppfostrat, skall lyssna till förnuftiga råd är det dags för männen att göra ett nyttigt bruk av sin mycket omtalade, men illa använda »myndighet», för att avsluta detta vansinniga och osmakliga modetyranni, innan skadan blivit obotlig.

Fortsätt läsa “Att följa senaste modet kan vara besvärligt, ibland rentav farligt – åtminstone på 1800-talet”

“Vackra Roosen” – sydlänningen från höga Nord som blev en legend. En riktig snygging.

I serien Originella Stockholmstyper ingår Manne Vesters skrift från 1892 om “Vackra Rosen”, som egentligen hette Rudolf Roos och var en välkänd och älskad gatumusikant, som även sjöng bland annat på Bellmansro (som han kallade Bellmans). Han ville leva ett fritt liv på gator och krogar, hade många vänner och en stor publik som lyssnade på honom när han framträdde.

Fortsätt läsa ““Vackra Roosen” – sydlänningen från höga Nord som blev en legend. En riktig snygging.”
Tjänarinnebladet

Forna tiders tjänarinnor – för inte särskilt länge sen

Radioprogrammet “Vi blev hennes barn – ett program om barnsköterskan som försvann” sändes 1998, men finns fortfarande på sverigesradio.se. F d barnsköterskor och de vuxna barnen berättar där om hur det var att vara/ha uniformerad barnsköterska “i familjen” – ända in på sextiotalet. Den som var van vid barnsköterska klämde in en även i en liten modern lägenhet, där hon fick dela det minsta rummet med barnet.

Fortsätt läsa “Forna tiders tjänarinnor – för inte särskilt länge sen”

Fallet Macchiarini 2016: Karolinska institutet hela havet stormar

Avgå Anders Hamsten. Inte så få kräver KI-rektorns huvud på ett fat. Styrelseordföranden Lars Leijonborg drar åt snaran med krav på en oberoende utredning. Hamsten har ett och annat att förklara om mörkläggningen av Macchiariniskandalen. – Han kommer att fortsätta som rektor medan utredningen pågår, säger ordföranden Lars Leijonborg. Men sedan ….? Och vem utreder Lars Leijonborg? Men det var inte Hamsten som anställde den … Fortsätt läsa Fallet Macchiarini 2016: Karolinska institutet hela havet stormar

Forna tiders skamstraff – trähäst, spansk fiol, stock, påle, stenar… uppfinningsrikedomen var stor.

När brottslingar dömdes till att skämmas offentligt var tanken att allmänheten skulle avskräckas, och den dömde därefter skulle ha sonat sitt brott mot samhället och välkomnas tillbaka till gemenskapen. Vilket förstås var särskilt viktigt i en tid utan sociala skyddsnät, när människorna var mera direkt beroende varandras hjälp än idag.

På medeltiden existerade inte fängelse som straff, bara som häkten eller förvaringsplats för krigsfångar.

Fortsätt läsa “Forna tiders skamstraff – trähäst, spansk fiol, stock, påle, stenar… uppfinningsrikedomen var stor.”

1935: Livet i Markeliushuset – Stockholms (och Sveriges) första kollektivhus

Markeliushuset 1936 (Public domain) via Wikimedia Commons

Idéer om kollektivhus dök upp i början 1930-talet eftersom gifta kvinnor allt oftare ägnade sig åt yrkesarbete. I kollektivhusen skulle vardagen vara enkel. YK-huset på Gärdet ägdes av Aktiebolaget Y.K.-huset med Yrkeskvinnornas klubb och de boende som aktieägare. I Stockholmskällans film från 1939 får man följa en familj med mamma, pappa, ett barn. Deras dag börjar med att de får upp sin frukost på en bricka i kökets mathiss.

Fortsätt läsa “1935: Livet i Markeliushuset – Stockholms (och Sveriges) första kollektivhus”

Svaren på frågorna kring fuskkirurgen på Karolinska

/ Av Lena lindmark I sista delen av Dokument inifrån:“Sanningens labyrint” visar det sig – som jag förutsåg när jag skrev om förra programmet – svårt att få riktiga svar från någon av de ansvariga. (Första delen skrev jag om här.) GJORDE MAN VERKLIGEN INGA DJURFÖRSÖK?Började man testa plaststrupar direkt på människor, utan att via djurförsök kollat om det över huvud taget kunde fungera? Det låter ju absurt, men … Fortsätt läsa Svaren på frågorna kring fuskkirurgen på Karolinska

Konstgjord luftstrupe – på kirurgens kyrkogård

/ Av Lena Lindmark Vi såg dokumentären om Paolo Macchiarini: el 1 ‘Stjärnkirurgen” skrev jag om förut.  Som vanligt försöker jag se båda sidor. Eftersom jag jobbat i högskolenära miljö känner jag till lite om anslagsrivalitet och prestige. Jag har även insett att forskningsområdet är viktigt, och att drivande, djärva människor behövs. Och om man ändå är döende kanske man väljer att testa en oprövad metod. Men ju … Fortsätt läsa Konstgjord luftstrupe – på kirurgens kyrkogård

Först butiksdöden, nu kontorsdöden. Med ökat distansarbete startar Ericsson slakt på lokalytor i Stockholm

Ericsson kommer att skära ner kontorsytorna radikalt. Kontoren i Stockholm byggs om till bokningsbara arbetsplatser, som på ett hotell. Hälften av de anställda ska jobba på distans, från 20 % före pandemin. Arbetsplatser står för 60 % av kontorsytorna. Den andelen ska ner till 20 % är målet. Det kan man läsa i en ny rapport “Distansarbete och kostnader” från fackförbundet Sveriges Ingenjörer. Striden om de 87 … Fortsätt läsa Först butiksdöden, nu kontorsdöden. Med ökat distansarbete startar Ericsson slakt på lokalytor i Stockholm

Långholmens rastgård

Livet på Långholmen 1900 – skildrat av konstaplar, fångar, fängelsedirektörer och skarprättare

Långholmens rastgård 1910, av Georg Baldini
(Public domain) via Wikimedia Commons

Boken om Långholmen – en “varning för dem som gå fria” – börjar med den gamle vaktkonstapeln, som nyligen fått ett litet arv och därför inte längre behövde slita ont som fångvaktare. Nu kunde han berätta mera från sitt gamla arbete, och av gammal vana gick han ned till rådhusrätten och bjöd f. d. kamrater och rådhusvaktmästare på snus.

Fortsätt läsa “Livet på Långholmen 1900 – skildrat av konstaplar, fångar, fängelsedirektörer och skarprättare”

Bäst livskvalité? Stockholm på plats 14 bland 58 städer i Europa

Baku är sämst, Wien bäst bland 58 städer om man får tro en sammanställning i år från Far and Wide. Som i sin tur bygger på indexar från Mercer’s Quality of Living Survey och The Economist Intelligence Unit (EIU) Liveability Index. Stockholm hamnar på plats 14 motiverat med: “Impeccably clean and incredibly safe, Stockholm is a dream place to live in and visit. Don’t miss out on the … Fortsätt läsa Bäst livskvalité? Stockholm på plats 14 bland 58 städer i Europa

Bidrag till rättegången mot Macciarini: Karolinskas chefer struntade i djurförsöken

”Genom rekrytering av Professor Macchiarini kommer ett nu spirande Europeiskt nätverkssamarbete snabbt kunna slå ut i blom.  Vi räknar med att ha  en fungerande regenerativ luftvägstransplantationsverksamhet igång senast tre månader efter det att han (Macchiarini) knutits till öron-näsa-hals-kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.” Så skrev de fjorton KI-forskarna till institutets rekryteringsutskott i juni 2010. Det var tunga namn som drev kampanjen: prefekten Li Felländer Tsai, chefen för … Fortsätt läsa Bidrag till rättegången mot Macciarini: Karolinskas chefer struntade i djurförsöken

Europas bästa huvudstad? Index från Stockholms handelskammare ger svaret

Bra affärsklimatet och entreprenörerna höjer betyget för Stockholm. IT och miljösatsningarna är andra plus. Ett politiskt klimat med rättssäkerhet och begränsad korruption likaså. Folket säger sig vara nöjda med livet i staden. På minussidan finns höga skatter, turism och avstånden, både lokalt och internationellt. Bristen på bostäder ger tredje sämsta ranking bland de 27 jämförda städerna. Klicka till rapporten Fortsätt läsa Europas bästa huvudstad? Index från Stockholms handelskammare ger svaret