Start. Från Slottsbacken, längs Österlånggatan och Västerlånggatan
Du lämnar Slottsbacken bakom dig och går in på Österlånggatan – en gata som en gång låg alldeles vid vattenbrynet. Förr gick här skeppare, vindragare och köpmän, där nu dagens turister och flanörer vandrar.
Stopp 1. Nr 3–7
De första husen du passerar, nr 3–7, har fasader från 1760-talet. Tittar du noga ser du hur fönster och dörrar fortfarande sitter i samma läge som för 250 år sedan. Här vandrade borgare som just flyttat från bykänslan i staden till mer storslagna hus längs den nya, bredare gatan. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Stopp 2. Nr 14
Vid nr 14 möter du ett hus som sticker ut från mängden. Isak Gustaf Clason, som senare skulle rita bland annat Nordiska museet, skapade det här huset 1888 i en stil som blandar renässans och barock. Samtiden tyckte att det var lite väl pråligt för den medeltida gatumiljön – men i dag är det just kontrasten som gör det spännande. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 15 – Fem små hus nr 15 / Nygränd
Vid nr 15 kliver du rakt in i historien i kvrtere Phyton . Under marknivå döljer sig fem källarvalv från 1600-talet där restaurangen Fem små hus ligger. Här har folk ätit och druckit sedan 1694 – i över 300 år. Många av de gamla valven har sett både borgarbanketter och sjömäns stojiga kvällar. Strax intill leder Nygränd ner mot Skeppsbron. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Stopp 3. Stora (vid 23) & Lilla Hoparegränd (vid 35)
Här viker du in genom ett valv till Stora Hoparegränd i kvarterne Pollux och Castor.. Gränden har fått namn efter hopare – tunnbindare – som höll till här. Längst in står Vindragarlagets hus, byggt på 1580-talet. Vindragarna var ett gille av arbetare som bar vinfat från skeppen upp i stadens vinkällare. Huset är speciellt: det har Gamla stans enda bevarade trappgavel och en lastlucka där tunnorna hissades upp. En påminnelse om vinets och sjöfartens roll i Stockholm. <Wikipedia> <karta> <foto>
Pelikansgränd (vid nr 39)
Vid nr 39 hittar du Pelikansgränd, döpt efter värdshuset Pelikan som låg här redan på 1600-talet. Det sades att sjömän brukade dricka så mycket att de knappt hittade ut igen. Marken här har långsamt sjunkit, vilket gjort att flera av husen lutar – lite som om de själva tagit del av kroglivet.<Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Stopp 4 Packhusgränd (vid nr 45-47)
Nästa passage är Packhusgränd, en gång kallad Urbansgränden. Namnet påminner om de packhus där varor förvarades innan de såldes. När arkeologer grävde här hittade de rester av en gammal stadsmur, bryggor och pålar från 1500-talet. Föreställ dig doften av tjära och fisk, ljudet av ropande hamnarbetare och gnisslande vagnar som körde last. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto> <StockholmsMix>
Nr 45Nr 45
Huset på nr 45 byggdes 1762 och har kvar sin ursprungliga fasad. Här låg krogen Stjärnan på 1800-talet. Man kan föreställa sig hur ljuset från oljelampor fladdrade i de små fönstren och ljudet av fiolspel blandades med prat och skratt inifrån. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Stopp 5. Tullgränd (vid nr 51)
Vid Tullgränd märks stadens kontroll av handeln. Här låg tullhuset som arkitekten Erik Palmstedt ritade på 1780-talet. Alla varor som kom in skulle beskattas, och tullarna hade noga ögonen på skeppslasterna. Tänk dig frustration hos en handelsman vars dyrbara varor fastnade i tullens byråkrati – men också glädjen när lasten äntligen kunde rullas in i staden. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Prästgatan / Österlånggatan
- Svartbrödraklostret i Stockholm låg vid dagens Prästgatan och Österlånggatan, strax innanför den gamla stadsmuren från 1200-talet på Stadsholmen i Gamla stan. Klostret grundades 1336 när kung Magnus Eriksson donerade en tomt där till dominikanermunkarna, även kallade svartbröder. <Wikipedia> <streetview> <StockholmsMix>
. Nr 51 – Den Gyldene Freden
Strax därefter, på nr 51, ligger en riktig Stockholmslegend: Den Gyldene Freden, öppnad 1722. Här har Bellman, Taube och Cornelis sjungit, och Svenska Akademien äter fortfarande sina torsdagsmiddagar här. Inredningen är nästan oförändrad sedan 1700-talet – ett av världens bäst bevarade kroginteriörer. Utanför står statyn av Evert Taube, som gärna satt här och diktade. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto> <StockholmsMix>
Stopp 6. Järntorget
Järntorget, där Österlånggatan möter Västerlånggatan. Här var en gång stadens hjärta för järnhandeln. Riksbankshuset, vid torget, minner om att här låg världens äldsta centralbank, grundad 1668. För att transportera sedlar byggdes en gång en överbyggd bro mellan bankens två hus – så viktig ansågs säkerheten vara. I dag är torget en plats för uteserveringar och folkliv, men ekot av det gamla handelsbruset lever kvar mellan husväggarna. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto> <StockholmsMix>
- Södra Bankohuset (Järntorget 55, kvarteret Pluto)
Byggt mellan mitten av 1600-talet och början av 1700-talet som Riksbankens första egna bankbyggnad. Ritad delvis av Nicodemus Tessin den äldre och yngre samt Carl Hårleman. Det är troligen Nordens äldsta byggnad uppförd särskilt för bankverksamhet och är sedan 1935 byggnadsminnesmärkt. Här bedrevs bankverksamhet fram till 1906. Ovanför entrén finns en bevarad blåmålad stentavla med en förgylld krona och årtalet 1603, ursprungligen från det äldre Våghuset som låg på platsen. <foto> <Wikipedia> - Våghuset
Järntorget har sitt namn efter järnvågen som fanns här från mitten av 1400-talet och fram till 1662. Våghuset var en stenbyggnad med trappgavlar och ett klocktorn som användes för vägning av stångjärn, en viktig handelsvara i Stockholm. Byggnaden revs i början av 1700-talet när Södra Bankohuset byggdes. - Sundbergs konditori
Vid Järntorget, grundat 1785 och räknas som Stockholms äldsta konditori. Det är en populär mötesplats och har bevarat mycket av sin historiska charm. <Streetview> <foto> <Wikipedia> - I stället för konditoriet kan man vila fötterna vid Karl Johans torg / Slussplan. <foto>
Västerlånggatan – från Järntorget till Mynttorget
Nr 68 – von der Lindeska huset
Vid Järntorget reser sig von der Lindeska huset, uppfört i slutet av 1600-talet. Det byggdes åt köpmannen Erik von der Linde och ansågs vara ett av stadens praktfullaste hus. I dag finns här den tematiska restaurangen Aifur, men under seklerna har huset rymt både handel och bostäder för välbärgade borgare. Byggnaden uppfördes av Gustaf II Adolfs faktor Erik Larsson von der Linde ca 1627–1631, och var det första av stormaktstidens många privatpalats. Huset ansågs allmänt som stadens förnämaste privatbostad och har ägts av bland annat drottning Kristina och Gabriel Oxenstierna. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Stopp 7. Nr 52 – Sidenhuset ”Pärlan”
En bit längre ner står Sidenhuset, där silkesköpmannen Henrik Meurman lät pryda portalen med en pärla – en sorts varumärke långt innan logotyper fanns. Fasaden smyckas av fruktgirlander och palmetter, i tidens stormaktsstil. Här såldes dyrbara tyger till stadens förnäma familjer. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 47 – Gustaf Mellbin
Sedan 1888 har Gustaf Mellbin sålt sybehör och damunderkläder här i kverteret Morfeus. Det är en av Gamla stans äldsta fortfarande levande butiker, och skyltfönstren minner om en tid då Västerlånggatan var en handelsgata för stockholmarna själva, inte bara för turister. <karta> <streetview> <foto>
Nr 45 – Källaren Rostock
Här låg krogen Rostock, som nämns i Bellmans visor. Den var en populär samlingsplats för sjömän, hantverkare och bohemer på 1700-talet. Värdshuset ska ha drivits av den färgstarke Valentin Sabbath, och man kan nästan höra ekot av skrål och Bellmans epistlar mellan de tjocka väggarna. <Wikipedia> <karta> <streetview>
Nr 40 – Åströms kappaffär
Grundad 1911 och fortfarande i drift. En av de sista traditionella kappbutikerna i Gamla stan. Förr gick stockholmarna hit för att köpa ordentliga vinterplagg, långt innan souvenirbutikerna tog över gatan. Kvarteret Cybele. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 31 – Myrdals och Palmes hus
Det här huset har kopplingar till politiska storheter: här har både makarna Myrdal och Olof Palme bott. Fasaden döljer alltså spår av Sveriges moderna politiska historia mitt i det medeltida gatunätet. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 29 – Jakob Sauers hus
Vid en renovering på 1940-talet blottades en medeltida tegelvägg från 1300-talet, med spetsbågiga valv i fiskbensmönster. Den är än i dag synlig ovanför butiksfönstren – en av de äldsta bevarade murarna längs Västerlånggatan. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 28 – Jöran Perssons hus
På 1560-talet bodde här den ökände Jöran Persson, kung Erik XIV:s rådgivare, ökänd för sitt maktmissbruk och sina intriger. I huset inträffade troligen många av de politiska ränkspel som bidrog till kungens fall. Två gränder ansluter här: Sven Vintappares gränd och Didrik Ficks gränd, båda döpta efter borgare som bodde här på 1500-talet. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 27 – Palmstedts hus
Arkitekten Erik Palmstedt, känd för Börshuset och Adolf Fredriks kyrka, byggde sitt eget hus här kring 1800. På fasaden sitter en stenplatta med inskriptionen ”UPLANDz och SUDERMANNALANDz SKILLNAD” – en påminnelse om att gränsen mellan landskapen Uppsala och Södermanland en gång gick här. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 22 – Hotel Lord Nelson
Ett av Gamla stans smalaste hus, i dag hotell. Byggnaden från 1907 har en glasad fasad i jugendstil. Här låg en gång ett tryckeri där Ignatius Meurer på 1600-talet tryckte Sveriges första dagstidningar och Karl X Gustavs bibel. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 19 – Bergmans järnhandel
Grundad 1654 och verksam ända till 1980-talet, vilket gör den till en av världens äldsta järnhandlar. Huset har ett så kallat säteritak, en mansardform som var modern på 1600-talet. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 18 – Café Gråmunken
Kaféet huserar i medeltida källarvalv, där olika nivåer i murverket visar hur gatans markplan höjts genom århundradena. Här leder Stora Gråmunkegränd och Helga Lekamens gränd tvärs över kvarteren, spännande passager med stark medeltida prägel. <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 16 – Apoteket Korpen
Gamla stans äldsta apotek, grundat 1674. Skylten med en gyllene korp hänger ännu över porten. Inne i apoteket är inredningen från 1924 bevarad, komplett med mörka träpaneler och glasbehållare.<Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
Nr 7 – Skandiahuset
Byggt 1888 av Agi Lindegren i nyrenässansstil, med rikt dekorerad sgraffitofasad. I dag används huset av Riksdagen, men byggnaden minner om sekelskiftets tro på pampig och monumental arkitektur. Där Västerlånggatan mynnar ut på Mynttorget står ännu ett Skandiahus på nr 1, tvillingbyggt till nr 7. . <Wikipedia> <karta> <streetview> <foto>
/ Av Ingemar Lindmark
