Till minne av överlevaren från krigen, Walter Frankenstein. 100 år, död i Stockholm 21 april 2025.

Landsberg am Lech, sex mil väster om München, bär på en mörk historia. Orten är känd som nazismens vagga – men också dess kyrkogård. Det var här, efter ölkällarkuppen 1923, som Adolf Hitler satt fängslad och skrev Mein Kampf.

Under nazitiden blev Landsberg en pilgrimsort för Hitlerjugend, med gator döpta efter diktatorn själv.

Stadens murar bär spår av äldre krig och övergreppl Ett är från Gustaf II Adolfs härjningar på 1600-talet – med märken efter kanonkulor i husväggarna.

Efter kriget

När andra världskriget gick mot sitt slut var området runt Landsberg fyllt av koncentrationsläger. Tiotusentals slavarbetare, många av dem judar, dog av svält och umbäranden medan de byggde bunkrar för Messerschmitts nya flygplan.

Amerikanska trupper befriade lägren våren 1945. Då lokalbefolkningen tvingades gräva ner liken. Kontakterna mellan lokabefokningen och judarna i lägren var ansträngda.

Efter kriget förvandlades Landsbergs fästning till fängelse för krigsförbrytare – 285 av dem avrättades mellan 1945 och 1951, många tidigare SS-vakter från Dachau.

Flyktinglägren och den judiska folkvandringen

I ruinerna av det besegrade Tyskland samlades miljontals människor utan hem – så kallade DPs, displaced persons. I slutet av 1946 fanns en kvarts miljon judar i dessa läger, de flesta från Ryssland och Polen, många efter pogromen i Kielce. Livet i lägren var hårt: brist på mat, usla sanitära förhållanden och ofta fortfarande randiga kläder från koncentrationslägren. Drömmen om Palestina levde starkt, men brittiska myndigheter begränsade invandringen till 1 500 personer per månad.

Greifenberg – från Hitlermädschen till kibbutz

Mitt i denna osäkerhet föddes en oväntad plantskola för framtidens Israel. I Greifenberg, nära Landsberg, omvandlades en tidigare ledarskola för Hitlermädschen till en judisk kibbutz och träningsläger. Här samlades unga män och kvinnor, många överlevare från koncentrationsläger och östfrontens partisaner.

Här utbildades de i jordbruk, hantverk och hebreiska – men också i självförsvar och fysisk träning inför ett nytt liv i Palestina. Walter minns ett besök av sionistledaren David Ben Gurion, senare premiärminister i Israel.

Walter Frankenstein, själv överlevare, fick uppdraget att bygga upp ungdomarnas kondition, både fysiskt och mentalt. Varje morgon inleddes med gymnastik, och hans kunskaper i jiujitsu kom väl till pass när han lärde ut självförsvar – med tanke på det kommande kriget. Skidor köptes in på bygden, betalda med cigaretter, den tidens hårdvaluta. Simundervisning blev obligatorisk inför resan över Medelhavet.

Idrotten var viktig för att lindra trauman från kriget. Walter gav en krigsskadad sin pistol och sa: skjut på väggen med ett hakkors. Det hjälpte.

Walters hustru Leoie och två söner fanns redan i Palestina. De tilläts utvandra dit mot att Walter Frankenstein detog i Brischas läger och flyktingtransporter över Medelhavet.

Vardagsliv och överlevnad

Livet i Greifenberg präglades av brist och improvisation. Amerikanska militärens lastbilar kom med paket från UNRRA – cigaretter, kaffe och konserver – som byttes mot tjänster och varor i trakten. Med cigaretter betalades tandläkaren och köptes en oxe till ett bröllop i lägret.

När Walter en dag fick axeln ur led, tog han skidorna de två milen till krigsförbrytarfängelset i Landsberg. Där släppte amerikanska vakter in honom till sjukstugan, där en doktor bjöd på vodka innan han vred axeln rätt.

Vägen mot Palestina

Till slut blev flykten möjlig. Med hjälp av Bricha, den hemliga organisationen som smugglade judar till Palestina, och med falska dokument, reste Walter och ett trettiotal andra på lastbilsflak mot Frankrike. Amerikanska officerare såg mellan fingrarna när UNRRA:s lastbilar ”lånades” för flykten. Franska gränsvakter vinkade dem vidare, och i Belmont möttes de av borgmästaren och fest på torget. Redan samma kväll tog de tåget till Lyon för att fira nationaldagen, och därefter vidare till Marseille.

I Marseille inkvarterades de i ett slott som tidigare tillhört en nazikollaboratör. Walter fick ansvar för mathållningen, men snart skickades han till hamnen för att rusta fartyg inför utvandringen.

Första båten, en segelskuta från Grekland, kom lastad med cigaretter – mutor till hamnpolisen för att få loss lasten. Amerikanska militärens överskottslager bidrog med matpaket, argentinskt kött och – återigen – cigaretter.

Epilog: Från Bayern till Israel

Kibbutzen i Greifenberg blev en kuvös för det nya Israel. Här förbereddes unga judar, märkta av krig och förföljelse, för ett nytt liv – och för kampen om en egen stat. Under några år var denna plats, mitt i det forna nazistiska hjärtlandet, en plantskola för Israels framtida armé och samhälle.

För sin mission i tyska och svenska skolor fick Walter Frankenstein 2014 tyska förvundsrepubikens förtjänstkors.

/ Av Ingemar Lindmark

---

Faktaruta: Kibbutzen i Greifenberg, Bayern – Plantskola för nya staten Israel

Plats:
Greifenberg nära Landsberg am Lech, Bayern, Tyskland

Bakgrund:
Efter andra världskriget fylldes området runt Landsberg av koncentrations- och flyktingläger. I slutet av 1946 fanns omkring 250 000 judiska displaced persons (DPs) i Tyskland, många överlevare från koncentrationsläger och pogromer1.

Kibbutzen i Greifenberg:

• En tidigare ledarskola för Hitlermädschen omvandlades till judisk kibbutz och träningsläger.
• Här samlades unga män och kvinnor, överlevare från förintelsen och östfrontens partisaner.
• Utbildningen omfattade jordbruk, hantverk, hebreiska, självförsvar och fysisk träning inför ett nytt liv i Palestina1.

Syfte:
Att förbereda judiska överlevare för utvandring till Palestina och för livet i den framtida staten Israel – både fysiskt och mentalt. Träningen inkluderade även självförsvar och militär förberedelse, med tanke på kommande konflikter1.

Vardag och överlevnad:

• Livet präglades av brist och improvisation.
• Amerikansk militär och UNRRA levererade förnödenheter; cigaretter användes som valuta för att byta till sig varor och tjänster.
• Idrott och fysisk aktivitet användes för att bearbeta krigstrauman1.

Vägen mot Palestina:

• Med hjälp av Bricha, den hemliga organisationen för judisk emigration, smugglades grupper till Frankrike och vidare till Palestina.
• Amerikanska officerare och franska gränsvakter såg ofta mellan fingrarna på dessa flyktförsök1.

Betydelse:
Kibbutzen i Greifenberg fungerade som en kuvös för det nya Israel – en plats där unga judar, märkta av krig och förföljelse, tränades och organiserades för att bygga upp och försvara den framtida staten1.

Nyckelperson:
Walter Frankenstein – överlevare och ledare för den fysiska och mentala träningen i kibbutzen1.

Källa:
StockholmsMix: ”Kibbutzen i Bayern – en plantskola för nya staten Israel”

---

Tidsserie: Walter Frankensteins väg från Bayern till Palestina

April 1945

• Befrielse och ny början: Walter Frankenstein och hans familj blir befriade av Röda armén i Berlin. De registrerar sig hos den judiska församlingen, men stannar kvar i Berlin över sommaren trots svåra förhållanden. Walter engagerar sig i judiska idrottsevenemang och får kontakt med den judiska brigaden, vilket leder till att han hjälper till med illegal emigration till Palestina72.

November 1945

• Familjen splittras: Leonie Frankenstein och barnen lämnar Berlin via Paris och Marseille till Palestina. Walter stannar kvar för att arbeta för Bricha och förbereda unga judar för utvandring, vilket innebär att han blir tränare och instruktör i kibbutzen Greifenberg i Bayern. Där utbildas tidigare koncentrationslägerfångar och partisaner i jordbruk, hantverk, hebreiska och fysisk träning, som förberedelse för ett liv i Palestina278.

Vintern 1945/1946

• Träningsläger i Greifenberg: Walter ansvarar för fysisk träning och självförsvar, lär ut jiujitsu och organiserar även skidåkning för att stärka ungdomarnas fysik. Han får tillgång till amerikanska militärens överskottslager, vilket används som bytesvara i lägret. Under denna tid lider han en axelskada som behandlas i krigsförbrytarfängelset i Landsberg2.

Sommaren 1946

• Resa till Frankrike: Walter och ett trettiotal andra lämnar Greifenberg i amerikanska militärlastbilar mot Frankrike. De passerar gränsen utan problem tack vare mutor och kontakter. I Frankrike arbetar Walter med att förbereda fartyg för illegal emigration till Palestina, bland annat genom att bygga om lastrum på skepp i Marseille28.

19 oktober 1946

• Flykten med Latrun: Walter Frankenstein går ombord på fartyget Latrun tillsammans med över 1 000 judiska flyktingar. Fartyget lämnar Marseille under panamansk flagg, men blir upptäckt av brittiskt flyg och bordas av brittiska soldater utanför Haifa den 31 oktober. Passagerarna förs till interneringsläger på Cypern, och Walter kommer inte närmare sin familj än några hundra meter på kajen i Haifa68.

Sommaren 1947

• Återförening i Palestina: Efter 19 månader återförenas Walter med Leonie och barnen i Hadera, Palestina. Familjen flyttar till ett nytt hem i Neve Hayim, där de lever under enkla förhållanden. Walter får snart arbete som murare och plattsättare genom kontakter i Haganah, den judiska underjordiska försvarsorganisationen7.

14 maj 1948

• Israels självständighet och militärtjänst: Direkt efter Israels självständighetsförklaring blir Walter inkallad till militärtjänst i Givati-brigaden, där han deltar i försvaret av Tel Aviv och Jerusalem mot egyptiska styrkor7.

---

Quiz: Kibbutzen i Bayern – en plantskola för nya staten Israel

1. Var låg kibbutzen som beskrivs i texten?
a) I närheten av München
b) I Greifenberg, nära Landsberg am Lech
c) I Dachau
d) I Berlin

2. Vad användes byggnaden i Greifenberg till före den blev kibbutz?
a) Sjukhus
b) Ledarskola för Hitlermädschen
c) Fabrik
d) Synagoga

3. Vilket årtionde utspelade sig händelserna i texten?
a) 1920-talet
b) 1930-talet
c) 1940-talet
d) 1950-talet

4. Vilken roll hade Walter Frankenstein i kibbutzen?
a) Kock
b) Lärare i hebreiska
c) Ansvarig för fysisk och mental träning
d) Lägerchef

5. Vilka färdigheter tränades i kibbutzen inför livet i Palestina?
a) Jordbruk, hantverk, hebreiska, självförsvar och fysisk träning
b) Musik och dans
c) Politik och ekonomi
d) Konst och litteratur

6. Vad användes cigaretter till i kibbutzen?
a) Endast för rökning
b) Som valuta för att byta till sig varor och tjänster
c) Som belöning till barnen
d) För att elda i kaminerna

7. Vad hette den hemliga organisationen som hjälpte judar att fly till Palestina?
a) Mossad
b) Bricha
c) Haganah
d) UNRRA

8. Hur hjälpte idrott och fysisk aktivitet de unga i kibbutzen?
a) De blev bättre soldater
b) De kunde springa snabbare
c) Det lindrade trauman från kriget
d) De vann tävlingar mot andra läger

9. Vilken känd sionistledare besökte kibbutzen enligt texten?
a) Golda Meir
b) David Ben Gurion
c) Chaim Weizmann
d) Menachem Begin

10. Vad symboliserar kibbutzen i Greifenberg enligt textens epilog?
a) Slutet på judisk historia i Europa
b) En kuvös för det nya Israel och hopp om framtiden
c) Ett misslyckat projekt
d) En plats för rekreation och semester

Facit:
1: b
2: b
3: c
4: c
5: a
6: b
7: b
8: c
9: b
10: b