Stockholmsutställningen 1930 flygbild

Stockholmsutställningen 1930 – när funkisen kom till Sverige

Mellan 16 maj och 29 september 1930 registrerade Stockholmsutställningen nästan fyra miljoner besökare – speciellt imponerande med tanke på att Sverige bara hade strax över 6 miljoner invånare.

Stockholm satsade mycket på att välkomna både svenska och utländska besökare, och lotsa tillresande till utställningsområdet vid Djurgårdsbrunnsviken, som lockade med bland annat “hypermodernt” nöjesfält, Planetarium, reklamluftskepp (som tyvärr störtade). Och så de nya bostäderna som kom att omvandla Sveriges tätorter i grunden.

Fortsätt läsa “Stockholmsutställningen 1930 – när funkisen kom till Sverige”

100 år sen Stadshuset invigdes! Här berättar några av dem som byggde.

Redan hösten 1911 hade nyfikna stockholmare kunnat se ett högt plank spikas upp runt tomten på Kungsholmen där klassiska Eldkvarn låg innan den brann ner. Men bygget drog ut på tiden och först midsommaren 1923 kunde huset invigas. Första världskriget hade försenat eller förhindrat leveranser av byggmaterial, och man hade haft flera strejker på byggplatsen.

Dessutom var arkitekten Ragnar Östberg en perfektionist som ständigt ändrade sig. Han brukade komma till bygget vid 10-tiden och gå runt bland arbetarna och “lägga sig i”. Ibland fick de riva en mur de just byggt.

Fortsätt läsa “100 år sen Stadshuset invigdes! Här berättar några av dem som byggde.”

Allmänna Svenska utställningen för konsthantverk och konstindustri 1909 – den okända Stockholmsutställningen

När man talar om Stockholmsutställningar brukar det handla om 1897 och 1930. 1909 års utställning var mindre och hade enbart svenska deltagare. Den anordnades av Svenska Slöjdföreningen (idag Svensk Form) och pågick 4 juni till 30 september.

Från 4 augusti och en månad framåt gjorde 1909 års storstrejk att både spårvagnar och ångfärjetrafik ställdes in. Ändå samlade utställningen över 750.000 besökare – men det berodde troligen mest på det nöjesfält som byggts upp.

Fortsätt läsa “Allmänna Svenska utställningen för konsthantverk och konstindustri 1909 – den okända Stockholmsutställningen”

Historien om det stora varuhuset som småningom blev NK

När KM Lundbergs varuhus invigdes 1898 var det Stockholms första stora varuhus efter kontinentalt mönster, uppfört i sju våningar efter parisiskt mönster, med en stor ljusgård i mitten. I november samma år finns i SvDs söndagsbilaga ett stort bildreportage av signaturen G.L-r om “Stockholms grands magasins de nouveautés”. De flesta bilderna här är ur den artikeln.

KM Lundberg själv var ursprungligen från Skåne men flyttade till Stockholm och arbetade några år hos garnhandlaren Bredenberg vid Fredsgatan innan han skaffade ett litet lager att sälja för egen räkning. Hans första försäljning inbringade “sexton schillingar banco”.

Fortsätt läsa “Historien om det stora varuhuset som småningom blev NK”

Söderbornas gamla Ålle – Hur började det, och varför kallades Åhléns “Sucken”?

Bilden ovan visar Åhlén & Holm på fyrtiotalet (från Kgl Biblioteket via Stockholmskällan, fotograf okänd CC-BY). Där syns även Åhléns välkända klocka, tidkulan med sin lysande neongloria som har funnits på plats sedan 1942 och har fyra urtavlor i olika väderstreck. Överst står en dalahäst – en påminnelse om att Åhlén & Holm grundades i Insjön i Dalarna i slutet av 1800-talet.

Olle Dahlkild är en av alla dem som växte upp söder om Söder och har barndomsminnen från Ålle. I ”Vad hade vi där att göra? Dikter från Pastellvägen 14 och däromkring” skriver han en dikt om det, med teckning av Ulf Frödin.

Fortsätt läsa “Söderbornas gamla Ålle – Hur började det, och varför kallades Åhléns “Sucken”?”
Vasaskeppet bärgas

1961 kunde vi på TV följa hur Vasas knektar stack upp huvudena ur vattnet – för första gången på 333 år.

Det här är historien om stormaktssveriges mäktigaste krigsfartyg som sjösattes, seglade en kilometer. Och snöpligen sjönk.

Det började storslaget. Den 10 augusti 1628 samlades tusentals åskådare på kajer och stränder för att bevittna det praktfulla örlogsfartyget Vasas jungfrufärd mot Polen, där konung Gustav II Adolf och den svenska armén befann sig. Ackompanjerat av fanfarer och omsvärmat av småbåtar bogserades skeppet ut ur Stockholms hamn. Utanför Beckholmen hissade matroserna fyra av Vasas tio segel, kanonportarna var öppna och det sköts salut.

Fortsätt läsa “1961 kunde vi på TV följa hur Vasas knektar stack upp huvudena ur vattnet – för första gången på 333 år.”

Mannen som fotograferade när gässen gick över Nynäsvägen – och annan spårvägshistorik

I början av femtiotalet vaggade det omkring gäss kring Sofielundsplan i Enskede. Många av gässens grannar minns dem väl, men de enda bildbevisen för att de faktiskt har funnits togs den 20 november 1948 av fotografen Gunnar Ekelund, som egentligen hade velat bli trädgårdsmästare, men hamnat som fotograf för SS (Stockholms Spårvägar).

På bilden ovan ses en gåsflock på väg att gå över spårvagnsspåret. Trafiken var inte tät på den tiden, och enligt ögonvittnen stod bilar, bussar och spårvagnar andäktigt stilla och väntade på sin tur att få använda Nynäsvägen. Här kan man läsa mera om gässen och hur minnet av dem lever kvar.

Fortsätt läsa “Mannen som fotograferade när gässen gick över Nynäsvägen – och annan spårvägshistorik”

30- och 40-tal: Ensamställda mödrar på mödrahem

I april 1943 hade tidningen SE ett bildreportage från RFSUs hem för ogifta mödrar. Det låg i Tureholm och där kunde mödrarna bo de sista fyra månaderna av graviditeten och tre månader efter att barnet fötts. Under den tiden fick de lära sig att ta hand om småbarn, och för den som sen inte själv kunde ta hand om sitt barn ordnades ett gott adoptivhem.

Här arbetade en föreståndarinna, en kokerska och en städerska och det fanns plats för 15 mammor. Helinackorderingen kostade 1:50 per dag och eftersom det var kristid fick de blivande mammorna extra mattilldelning.

Fortsätt läsa “30- och 40-tal: Ensamställda mödrar på mödrahem”

Sägner, spöken och skrock i gamla Stockholm

I “Gamla Stockholm- Anteckningar ur tryckta och otryckta källor” skrev August Strindberg 1915 om sägner och skrock i Stockholm.

En av dem handlar om stadens tillblivelse: När Sigtuna i slutet av 1100-talet förstördes av esterna berättas det att Sigtunaborna gömde skatter av silver och guld i en ihålig stock och kastade den i sjön, för att anlägga en ny stad där stocken flöt iland.

Det gjorde den på Riddarholmen, och i det gamla Stockholm troddes allmänt, att stocken förvarades i det torn som ansågs vara den äldsta byggnaden i huvudstaden och där nu (på Strindbergs tid) en del av Allmänna pantlånekontorets (Assistansens) säkerheter är magasinerade.

Fortsätt läsa “Sägner, spöken och skrock i gamla Stockholm”

Lungsot, bröstilska och lungröta – när tuberkulos var Sveriges dödligaste sjukdom

I kyrkböckerna kallades det även bröstsjukdom, tvinsot, trånsjuka, håll och styng, och ännu vid sekelskiftet 1900 var det näst efter ålderssjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Så sent som på 1930-talet dog årligen nära 10.000 personer i sjukdomen. Det verkligt effektiva botemedlet kom först med antibiotikan på 1940-talet.

Eftersom sjukdomen även spreds via smittad komjölk började man 1937 pastörisera mjölk, dvs hetta upp den så att bakterierna dör. Och på 1920-talet lyckades man framställa ett vaccin mot tuberkulosbakterien, BCG-vaccinet. Innan dess gällde mest vila och frisk luft – ibland vidskepelse.

Fortsätt läsa “Lungsot, bröstilska och lungröta – när tuberkulos var Sveriges dödligaste sjukdom”

Om några av de judiska barn som undantagsvis släpptes in i Sverige 1939

Jag skriver detta brev i yttersta förtvivlan, då jag står helt ensam med mina båda barn eftersom min man sedan 6 månader befinner sig i skyddshäkte i ett koncentrationsläger.

Så står det i brevet från Wien där Wilhelms och Helgas mamma i december 1938 bad att hennes barn skulle få komma till Sverige “en kortare tid”.

Efter Kristallnatten och Novemberpogromerna hösten 1938 intensifierades nazisternas aktioner mot judar. Förföljelser och diskriminering skulle tvinga judarna att lämna landet, men samtidigt skärpte de flesta andra länder sin flyktingpolitik och tog emot allt färre judiska flyktingar.

Fortsätt läsa “Om några av de judiska barn som undantagsvis släpptes in i Sverige 1939”
Stockholmspolis och allmänet 1937

Folkets röst om polisen anno 1933: “Vore de ej kitsliga ibland skulle vi nog hjälpa dem”

Det började med en DN-artikel under rubriken “Ensam polis misshandlad av folkhop”. Den 25 juli samlades 200 personer på Nytorget till ett nykterhetsmöte arrangerat av Blåbandsföreningen Framtidshoppet. När en berusad man högljutt började uttrycka sitt misshag över mötet bad en poliskonstapel honom att lugna sig, och till slut att lämna platsen. Mannen fortsatte att skrika en bit längre bort och när konstapeln skyndade dit räddade han sig in på en gård, där han blev anhållen. Men då ingrep ett 100-tal mötesdeltagare för att befria honom.

Fortsätt läsa “Folkets röst om polisen anno 1933: “Vore de ej kitsliga ibland skulle vi nog hjälpa dem””
Vedhandlare i Gamla Stan

Vedhandlare i Gamla Stan – på fyrtiotalet och tjugo år senare.

Thomas Janssons pappa hade vedhandel i Gamla Stan på fyrtio- och femtiotalet. Många år senare läste han en tidningsartikel i DN om vedhandlarens situation i en tid då ved var hårdvaluta. Artikeln är från 1966 och handlar om vedhandlare “S Lundgrens Ved och kol” på Prästgatan.

Bilden ovan är från artikeln, och DN skriver om hur vedhandlaren avvisade alla som inte var stamkunder:

Håll er till den affär där ni brukar handla. Hjälp de frysande, tack och adjö!

Fortsätt läsa “Vedhandlare i Gamla Stan – på fyrtiotalet och tjugo år senare.”

The Stomatol Story – och några andra av Stockholms klassiska ljusskyltar

När den första, ångdrivna Katarinahissen 1933 skulle rivas flyttades Stomatolskylten till Klevgränd 1B, ovanför Stockholms sjömanshem. Där är skylten fortfarande kvar och 2019 hälsade SvD på hemma hos mannen som bor i vindslägenheten under den. Genom takfönstret syns skyltens “S”, men lamporna är som tur är riktade så att de inte lyser in i lägenheten.

Stieg Trenters TV-serie ”I dag röd” utspelar sig i den lägenheten, även om inomhusscenerna är tagna någon annanstans, där det inte är snedtak.

Fortsätt läsa “The Stomatol Story – och några andra av Stockholms klassiska ljusskyltar”
Kungsträdgården inför 700-årsjubileet

På 1900-talet blev Kungsträdgården folkets Kungsan – och mycket folk har det samlats där.

Ordet Kungsan dyker upp i tidningen 1956 i Hagge Geigerts “Varieté Kungsan – Kungsträdgårdsprogrammet som även skulle ut till några landsortsstäder”. Och i juni 1957 radar Kar de Mumma upp exempel på hur allt blir allt sämre (redan då!), bland dem att Kungsträdgården har blivit Kungsan.

1953 var det dags för Stockholms pampiga 700-årsjubileum. Det inföll egentligen året innan, eftersom den äldsta kända källan som nämner “Stockholm” är från 1252, men firandet sköts upp ett år för att inte krocka med Helsingfors sommar-OS 1953.

Fortsätt läsa “På 1900-talet blev Kungsträdgården folkets Kungsan – och mycket folk har det samlats där.”
Mjölkpropaganda

Svenskarna och deras mjölk – och historien bakom

Svenskarna dricker mest mjölk i världen. Det märkte jag i början av 60-talet, på skolresa i Tyskland och van att dricka mjölk både på morgonen och till maten. Men familjen jag bodde hos hade bara pulvermjölk (INTE särskilt drickbar!) så jag tvingades börja dricka kaffe till frukosten.

Tio år senare ville mamma som vanligt ha mjölk till maten, även på semestern i Österrike. Efter stor förvåning lyckades man skaffa fram ett glas mjölk – tyvärr lite sur, trots att vi bodde i en bondgård, där halva huset var avdelat för korna. Vi såg dem, men deras färska mjölk kom vi inte åt.

Fortsätt läsa “Svenskarna och deras mjölk – och historien bakom”
Malmqvistska uppfostringsanstalten 1862

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten – “En gammaldags hemskola för fattiga och värnlösa flickebarn”

När Lindgrenska trasskolan för hemlösa och vanartiga gossar 1910 lades ner, efter 40 års verksamhet, övertog Stockholms stad det 30-tal barn som fanns kvar, och Malmqvistska barnuppfostringsanstalten tog hand om anstaltens tillgångar (och skulder). Bland annat fick man tillgång till trasskolans nya sommarhem på Koholmen. Förut hade barnen på Malmqvistska tillbringat sommaren i en hyrd bostad vid Stafsnäs.

Fortsätt läsa “Malmqvistska barnuppfostringsanstalten – “En gammaldags hemskola för fattiga och värnlösa flickebarn””
Trasskolans snickeri

“Trasskolans öde – Skall ett 40-årigt arbete i barmhärtighetens tjänst nedläggas?”

Så skrev Nya Dagligt Allehanda 1910, med anledning av att “Föreningen till upprätthållande av Lindgrenska trasskolan” kallat till extra möte angående föreningens upplösning. Och så berättar man hela historien.

När den unge landsbygdsläraren Johan Olof Lindgren (i artikeln kallad Hr Lindgren) kom till Stockholm chockades han av alla vanvårdade barn han såg. De som överhuvud taget hade hem och föräldrar blev redan som små utsända för att tigga och ta hem rusdrycker. Hemma fick de så mycket stryk att de ofta föredrog att sova i en port, under en trappa eller ombord på en pråm.

Fortsätt läsa ““Trasskolans öde – Skall ett 40-årigt arbete i barmhärtighetens tjänst nedläggas?””

Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur

Skansen är världens äldsta friluftsmuseum, grundat år 1891 av Artur Hazelius, en språkforskare, lärare och folkbildare som ville visa upp det gamla bondesamhället i miniatyr, komplett med människor, husdjur och vilda djur från omgivande skogar och fjäll.

Men en gång i tiden badade elefanter i Djurgårdskanalen, och på Skansen finns fortfarande apor och krokodiler. Hur stämmer det med grundarens tanke att “bevara svensk folkkultur”?

Fortsätt läsa “Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur”
Skolmatsal 1930

Om skolbespisningen kring mitten av förra seklet, minnen från oss som var med

Sverige och Finland är de enda länder i hela världen som serverar gratis skolmat läser jag – imponerande. Tyvärr har många av oss som var med på 50- och 60-talet mindre positiva minnen från den tidens skolbespisning. Vi som växte upp söder om Söder jämför ibland våra minnesbilder i Enskedebilder.

Bilden visar skolmatsalen i Högalids folkskola, circa 1930. Notera skolköket till vänster i bild med sin stora spis, kopparkärl och ugnar. (Okänd fotograf, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons)

Fortsätt läsa “Om skolbespisningen kring mitten av förra seklet, minnen från oss som var med”