Längs Prästgatan där muren fanns, lätt att fösvara överst vid brinkkrönen.

Restips

Ta tunnelbanans gröna (13, 14, 17, 18, 19) eller röda linje till stationen Gamla Stan. Därifrån är det ca 5 min promenad till Järntorget. Du kan även gå av vid Slussen, det är ungefär lika nära (ca 6 min promenad). Närmaste busshållplatser till Järntorget är Kornhamnstorg och Mälartorget – flera bussar, bl.a. nr 2, 3, 4, 53, passerar här.

Start Korhamnstorg

Torget har kvar sitt historiska utseende med flera bevarade äldre byggnader från 1600–1800-talet, knutpunkten för Gamla stans kollektivtrafik och restauranger. <Wikipedia> <streetview> <foto> <Wikipedia> <streetview> <info>

Medeltiden. Ursprungligen fanns hamnen där dagens Järntorget ligger, och här lastades spannmål (främst korn) från Mälarbönder till staden under medeltiden. Platsen var stadens hjärta och kallades Stadsholmen. Kvarteren Deucalion, kvartertet Cerberu och Typhon.

1800-talet. Här angrep pöbeln Axel von Fersens vagn strax före mordet.

Stopp 1. Mårten Trotzigs gränd. Smal och x trappor uppför brinken.

Gamla stans smalaste gränd, som minst 90 cm bred. Namnet är efter den tyske köpmannen och borgaren, Mårten Trotzig som invandrade till Sverige 1581 och köpte fastigheter vid gränden i kvarteret Trivia 1597, 1599 och 1600. <Wikipedia> <streetview> <foto>

Stopp 2. Tyska stallplan där Prästgatan möter Österlånggatam. Först munkar, sedan stall.

<Wikipedia> <streetview> <foto>

• Medeltiden (1300–1400-tal). Marken användes för ekonomibyggnader och enklare gårdar, ofta knutna till handelsgårdar i närheten. Prästgatan var en bakgata, och platsen fungerade troligen som en gårds- eller stallmiljö redan då.
• 1500-talet. Efter reformationen förändrades ägarförhållandena i Gamla stan. Flera kyrkliga tomter kom under kronans eller privata händer. Området kring Tyska stallplan börjar förknippas med hushåll och stall knutna till det Tyska huset och senare till Tyska kyrkan (S:t Gertrud), som växte i betydelse för Stockholms tysktalande borgare.
• 1600-talet. Namnet ”Tyska stallplan” etableras: platsen användes för tyska församlingens stall och uthus, ofta i anslutning till kyrkan. Prästgatan här kantades av enklare byggnader, men närheten till kyrkan och de stora tyska köpmansgårdarna gav området ett särskilt prägel. Under stormaktstiden blev det tyska borgerskapet en central del av Stockholms handel och inflytande, och stallplanen var en praktisk del av detta vardagsliv.
• 1700-talet. Efter slottsbranden 1697 byggs området kring slottet om, men Tyska stallplan behåller sin funktion som en praktisk yta för församlingens behov. Prästgatans sträckning förblir lågmäld, men här passerade präster, skolpojkar och församlingsfolk till och från Tyska kyrkan.
• 1800-talet. Stall och uthus förlorade sin betydelse när hästdriften minskade i innerstaden. Området blev mer bakgårdsliknande, med enklare bostäder och småhantverk. Prästgatan vid stallplanen förknippades länge med en stillsam, nästan glömd del av Gamla stan, i kontrast till de livligare huvudgatorna. Konstnären Karl Larsson bor som barn på Prästgatan 78.
• 1900-talet. Gamla stan stod länge under rivningshot, men Tyska stallplan bevarades som en rest av de gamla funktionella miljöerna. På 1950–70-talen restaurerades husen kring Prästgatan, och stallplanen blev en pittoresk plats snarare än en nyttig gård.
• 2000-talet. Platsen är en skarp kontrast mot myllret vid Stortorget eller Västerlånggatan – ett av de där ställena i Gamla stan som bevarar känslan av att ha klivit åt sidan in i en annan tid.

---

Kvarteret Venus

Kvarteret Venus är inramat av Svartmangatan (norr), Södra Benickebrinken (öster), Tyska stallplan (väster) och Prästgatan (söder). <Wikipedia> <streetview> <foto>

• 1300-talet. 1336 grundas dominikanernas kloster (Svartbrödraklostret) här, på mark donerad av kung Magnus Eriksson. Delar av dagens kvarter Venus låg inom klosterområdet. Wkipedia
• 1500-talet. Reformationen: klostret upplöses 1528 och rivs i praktiken under 1540-talet; 1547 noteras rivningen i stadens tänkebok och byggmaterial återbrukas i staden. app.raa.se
• 1600-talet . I klosterområdet låter riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm uppföra ett privatpalats på 1620-talet; rester av klostret byggs in i huset. De flesta kvartersnamn i Gamla stan (bl.a. “Venus”) tillkommer under senare delen av 1600-talet, ofta efter antika gudar.d
• 1800-talet. 1864 bebyggs hela kvarteret med ett nytt bostadshus.1876 sker en fullständig om- och påbyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Nestor Söderberg (bevarade ritningar finns).kipedia

• Stockholmskällankulturarvstockholm.se
• Wikipediamedeltidsmuseet.stockholm

Stopp 3. Tyska brinken med Tyska kyrkan. En Hansastad där det tyska sitter i väggarna.

<Wikipedia> <streetview> <foto> <info>

• 1300-talet. Området började bebyggas i samband med att Stockholm växte som handelsstad.Tyska kyrkan (S:ta Gertrud), som ligger i anslutning till Tyska brinken, fick sin första föregångare under detta århundrade genom den tyska köpmansförsamlingen.Brinken (sluttningen) var en viktig passage mellan och Skeppsbron.
• 1400-talet. Tyska församlingen blev en stark kraft i stadens handel och politik. Kyrkan växte fram till en mer monumental byggnad, vilket påverkade gatubilden kring Tyska brinken. Brinken användes både som transportsträcka och som social mötesplats i närheten av kyrkan.
• 1500-talet. Gustav Vasa och hans söner stärkte kronans makt, vilket påverkade de tyska köpmännens inflytande. Husen längs Tyska brinken började anta mer stenhuskaraktär i stället för trä. Området kring kyrkan blev en av de mest välmående delarna av Gamla stan.
• 1600-talet. Stockholm expanderade kraftigt, och Tyska församlingen var central för handel och kultur. Kyrkan byggdes ut i praktfull barockstil med tornet (1600-talets slut). Gatan kantades av ståtliga borgarhus tillhörande handelsmän.Tyska brinken blev en del av det officiella, representativa Stockholm.
• 1700-talet. Området präglades av borgerskapets liv och barock-/rokokoarkitektur.Många hus fick rikt dekorerade portar och trapphus. Tyska kyrkan fortsatte vara en central mötesplats för tyskar i staden. Gatan var en länk mellan Skeppsbron (stadens ekonomiska motor) och centrala torg.
• 1800-talet. Under industrialiseringens tid började andra grupper flytta in, och församlingens betydelse minskade gradvis. Tyska brinken förlorade något av sin exklusiva prägel. Husen moderniserades men bevarade i stor utsträckning äldre drag. Gatan blev en del av den romantiserade bilden av Gamla stan, särskilt under seklets slut.
• 1900-talet. Gamla stan förföll under första halvan av seklet och många hus på Tyska brinken hotades av rivning. På 1930-talet växte bevaranderörelsen fram, och Tyska brinken räknades till de mest kulturhistoriskt värdefulla gatorna. Restaureringar genomfördes från 1940-talet och framåt. Gatan blev åter en representativ del av Gamla stan och populär bland turister.
• 2000-talet. Tyska brinken är idag en av de centrala kulturhistoriska gatorna i Gamla stan. Området domineras av Tyska kyrkan, hantverksbutiker och turiststråk. Byggnaderna är skyddade och används både för bostäder, kontor och kulturändamål. Gatan fungerar fortfarande som en symbol för den mångkulturella prägel Stockholm hade redan under medeltiden.

Tyska kyrkan

Det är enkelt för turister att hitta kyrkan, då tornspiran är synlig över stora delar av den äldre stadsdelen och markerar en av Stockholms mest historiska miljöer. Har en hög kopparklädd tornspira (96 meter), som är Gamla stans högsta punkt. <info> <Wikipedia> <streetview> <foto>

• Själva fasaden är uppförd i mörkrött tegel, indelad av strävpelare med inslag av grå sandsten. Fasaden pryds även av gotiska spetsbågiga fönster på sydsidan och rundbågiga fönster på norrsidan. Tornet flankeras av fyra tornur och pryds av en förgylld kyrktupp.
• Huvudentré: Kyrkans huvudingång är sydportalen, vilken är rikt dekorerad med sandsten och skulpturer, bland annat Jesus och Moses samt symboler för Kärlek, Hopp och Tro. Dessa skulpturer skapades av Jost Henne på 1640-talet.
• Omgivning: Kyrkan ligger omgärdad av ett dekorativt gjutjärnsstaket med höga grindstolpar av natursten. Omkring kyrkan finns gräsbevuxna områden med gångar av natursten och prydliga, beskurna lindar. Tyska kyrkans majestätiska torn och detaljerade entré gör den till en klassisk plats för fotografering och sightseeing när man besöker Gamla stan.

Stopp 4. Kåkbrinken möter Prästgatan – och där tyskar mötte svenskar

Kåkbrinken är en av Gamla stans äldsta gator, och flera viktiga händelser och skeden i Stockholms historia är knutna dit. <Wikipedia> <streetview> <foto>

• Medeltiden. Kåkbrinken var en huvudled redan på 1200–1300-talen och förband Stortorget med Söderport. Namnet ”Kåkbrinken” tros komma av att skampålen (”kåken”) stod här, där brottslingar straffades offentligt.
• 1300-talet. Vid Kåkbrinken låg en av de äldsta stadsportarna i Stockholm – genom den gick vägen söderut mot Södermalm. Gatan markerar gränsen mellan det tyska och det svenska kvarteret i Gamla stan (tyska köpmän dominerade norr om Kåkbrinekn, svenskar söder om den).
• 1400-talet. Belägget för namnet är från år 1477, då nämns en gård, belägen nidhan fore kaakbrinken. I Tänkeboken från år 1496 ges en närmare beskrivning av gränden; then grenden som ret nider löper vester af stora torghit fran kaakin som kallas Kakbringkin. Den äldsta uppgiften om kåken på Stortorget, som gett gränden dess namn, återfinns i berättelsen om de så kallade Käpplingemorden från 1400-talets förra hälft. Där talas det om några män som kommit från slottet och blifuu stande widher kakin. Läs mer om morden: <Åren som sjörövarnas stad>
• 1520-talet. Enligt vissa källor skall dödsdömda fångar ha förts via Kåkbrinken till Stortorget, där avrättningarna ägde rum.
• 1600-talet. Husen längs gatan började få sina nuvarande stenfasader i barockstil.
• 1700–1800-tal. Området kring Kåkbrinken befolkades till stor del av hantverkare och enklare borgare, vilket ger spår i husens utseende och småverkstäder. Skampålen stod kvar länge – det sista dokumenterade användandet var 1778.
• 1900-tal, I samband med stadsplanering och rivningshot i Gamla stan på 1930–40-talen var Kåkbrinken del av de diskussioner som ledde till bevarandet av Gamla stan som kulturmiljö. Läs om S Lundgrens Ved och kol på Prästgatan 15.