En vandring från varvet på Blasieholmen, ett stopp vid Slottskajen och Slussen, med sikte på förlisningen.Sedan färjan till Djurgården och Vasamuseet. Rutt. Wikipedia.
Blasieholmen. Skeppsgården där Vasa byggdes
- Här byggdes Vasa mellan 1626 och 1628. På 1600-talet var Skeppsgården Sveriges största varv, beläget på det som då kallades Skeppsholmen men idag är Blasieholmen. Här arbetade hundratals personer med bygget, och varvet var en viktig militär plats för flottans fartygsbyggen och underhåll684. Video.
- Vår resa börjar där många promenader idag tar sin början – vid Nybroplan. Men tänk dig tillbaka till år 1627: här fanns inga spår av stadskvarter, bara vassar i Nybroviken, enkla båtbryggor. Kor som betar på ängarna som sträcker sig upp mot Ladugårdslandet – idag känt som Östermalm.
- Slå dig gärna ner på trappan till Kungliga Dramatiska Teatern, om vädret tillåter. Foto. Låt benen vila medan du föreställer dig den landsbygd som en gång låg här.
- Vi fortsätter mot Blasieholmen, som år 1627 ännu var en riktig holme – skild från fastlandet av ett sund, ungefär där vi ser Stallgatan. Foto. Låt oss där i fantasin rikta blicken mor Skeppsgården – varvet med Vasa på stabelbädden.
- Här vibrerar luften av arbete. Röken bolmar upp från smedjorna, doften av tjära och nysågat ekvirke fyller näsan. Överallt ser vi timmermän som bearbetar tunga stockar . I bodarna snidas träfigurer – lejon, änglar och gudar – allt för att smycka skeppet med kunglig prakt.
- Kung Gustav II Adolf syns inte till – han är fullt upptagen med krig i Polen och Baltikum mot sin kusin, Sigismund II. Hans närvaro känns ändå, genom de brev och instruktioner han skickar. Det är på hans order som Vasa förses med ett tredje kanondäck – ett beslut som skulle visa sig ödesdigert.
- En smältdegel av språk och kulturer. Luften surrar av svenska, tyska och holländska röster. Skeppet byggs enligt tradition från Nederländerna.. Den holländske skeppsbyggmästaren som ledde bygget dog denna vår men arbetet fortsätter under hans änka, med hjälp av en ny mästare.
- Material från hela Europa. Att bygga ett regalskepp är en logistisk bedrift. Virke, järn och tjära hämtas från svenska skogar och berg. Hampa och segelduk förs in från grannländer – till och med från Frankrike och Holland.
- Efter Blasiholmen ( Foto ) passerar du Kungsträdgården med Karl XII:s staty. Foto. 1628 fanns här en inhägnad park med odlingar för hovet. Gör gärna en asvtickare till Kungsträdgårdens östra T-nedgång. Prydd med en miljö härledd till Kungsträdgårdens praktslott Makalös (som började byggas 1635). Bild. Foto.
Rustningen vid Stockholms slott
Från Blasieholmen dras Vasas skrov från varvet till kajen nedanför slottet Tre Kronor. Bild.
En modell på museet Tre Kronor (vid Lejonbacken, slottets nordöstra hörn) ger oss en aning om platsen Vasa rustades. Bild. Bild. Video.
Förnödenheter vinchas ombord från bryggorna. Matroser reser masterna, som riggas med rep och taljor. Förråd staplas på den smala remsan mellan vattnet och slottsmuren. Här finns mängder av sten avsedd för ballasten – hela 120 ton, vilket skulle visa sig vara otillräckligt. 64 kanoner baxas till sina luckor på de tre däcken. Soldater släpar på de dyrbara seglen. I tunnorna finns både krut och öl. Mat och vatten lastas ombord, men mer proviant ska tas ombord längre ut i skärgården, där de flesta soldaterna ska stiga på inför resan till kriget i Polen.
Äntligen, vid Slottskajen på eftermiddagen den 10 augusti, embarkerar besättningen tillsammans med hustrur och barn för jungfruresan ut till Vaxholm. Färden beskådas av stockholmare, både i båtar och i trängseln längs Skeppsbron. Med ankare och tåg spelas skeppet långsamt ner till Skeppsbrons sydända, som är dagens Slussen.
Förlisningen sedd från Slussen/Stadsgården
Vandring från Slottskajen. Video.
Nere vid Stadsgården, då kallad Tranbodarna (där man sedan medeltiden kokat sälspäck), hissar matroserna fyra segel för att ge skeppet styrfart. Salut hörs, med rök från luckorna på nedre däck. Besättning med kvinnor och barn vinkar till åskådarna.
Ute vid Beckholmen fångar vinden seglen. Vasa kränger men reser sig, tills en ny kastvind får henne att ta in vatten genom de öppna kanonportarna. Vasa sjunker, utan att någon riktigt förstår vad som händer. Många hamnar i vattnet, några greppar tag i de uppstickande masttopparna. Småbåtar skyndar till och räddar många. Ett trettiotal av de hundrafemtio ombord drunknar. Stadens kyrkklockor hörs i kvällningen.
Se ut mot Beckholmen från Djurgårdsfärjans tillägg vid Skeppsbron. Street View. Eller fortsätt till Stadsgården, vid bussterminalen och Fotografiska museet. Street View.
Nästan på dagen, den 8 augusti 1993, fylls kajerna med publik i Stockholm – även på Skeppsbron och i Gamla stan, eftersom det är Vattenfestival. Där de får se uppvisning av Jas Gripen som störtar vid Västerbron. Även det ett svenskt prestigeprojekt, tekniskt ofullgånget som ett krigiskt propagandanummer.
– när ett Jas Gripen störtar vid Västerbron. Även det ett svenskt prestigeprojekt, tekniskt ofullgånget som ett krigiskt propagandanummer.
Djurgården – från bärgning till museum
Vandring (Djurgårdsfärjan – Beckholmen – Vasamusset). Street View 1. Street View 2. Rutt. Streetview. Foto.
Efter 333 år återupptäckte amatörforskaren Anders Franzén Vasa. Dykare grävde sex tunnlar under skrovet, som lyftes med stålkablar från flytpontoner. Den 24 april 1961 såg TV-tittare master sticka upp ur vattnet innan fartyget ytterligare lyftes och fördes till Gustaf V:s torrdocka på Beckholmen. Dockan används fortfarande för fartyg och är i sig en sevärdhet. Streetview. Video.
Tusentals såg hur arkeologerna förberedde Vasa för att det skulle kunna flyttas – först till ett provisoriskt museum på Djurgården och sedan, 1991, till det nya museet, byggt ovanpå en gammal skeppsdocka. Museet är idag Sveriges mest besökta, med drygt en miljon besökare varje år. Streetview. Viewinside.
Varför sjönk Vasa?
Vasa var topptung – det vill säga att den hade för mycket vikt ovanför vattenlinjen i form av kanondäck, master och utsmyckning, men inte tillräckligt med bredd eller barlast (stenar i botten) för att vara stabil. Detta gjorde att skeppet var instabilt och lätt krängde. Läs mera.
Skeppet hade två kanondäck med 64 bronskanoner, vilket var ovanligt mycket för sin tid. Konstruktionen var alltså för smal i förhållande till sin höjd och vikt, särskilt med tanke på hur högt kanonerna satt. Bild.
Vasa hade inte tillräckligt mycket barlast (stenar och annan vikt i botten av skeppet) för att väga upp det tunga överbyggnaden. Mer barlast hade behövts för att göra skeppet stabilt, men då hade det blivit för tungt och sjunkit ändå – vilket visar att hela konstruktionen var fel från början.
Det sägs att man gjorde en enkel stabilitetstest där 30 man sprang från sida till sida på däcket, och då började skeppet gunga oroväckande. Men detta ignorerades, sannolikt på grund av politiskt tryck från kungen Gustav II Adolf, som hade bråttom att få skeppet klart till kriget.
När Vasa seglade ut från hamnen kom en vindpust från sidan. Skeppet krängde kraftigt, vatten forsade in genom de öppna kanonportarna – och det sjönk snabbt till botten.
Sammanfattning av platserna
| Plats | Historisk betydelse för Vasa |
|---|---|
| Blasieholmen | Här byggdes Vasa (Skeppsgården/varvet) |
| Stockholms slott | Avseglingsplats, stor publik samlades |
| Skeppsbron | Vasa bogserades härifrån ut ur hamnen |
| Beckholmen | Förlisningsplats, där Vasa sjönk 1628 |
| Vasamuseet | Här finns Vasa idag, utställningar & museum |
/ Av Ingemar Lindmark
