Guidning: Striden mellan tyska och svenska borgare i Stockholm runt år 1400
I slutet av 1300-talet utkämpades en maktkamp om Sverige mellan drottning Margareta och Albrekt av Mecklenburg. Margareta besegrade Albrekt vid Falköping 1389, men Stockholm hölls fortfarande av hans tyska anhängare. För att försörja de belägrade i staden gav mecklenburgarna kaparbrev till sjömän som skeppade in livsmedel – dessa blev kända som vitaliebröderna (av latinets victualia, livsmedel).
Vitaliebröderna var från början legosoldater och äventyrare, men utvecklades snabbt till hänsynslösa sjörövare som härjade på Östersjön. De stödde Albrekt och de tyska borgarna i Stockholm.
Förspel
Digerdöden runt 1350 utarmade nordiska rikena och därmed skattindrivningen för kungar och stormän. I Sverige var Magnus Eriksson kung, med längsta tiden på tronen näst efter vår Carl XVI Gustaf. I Danmark expanderade Valdemar Atterdag riket, ända till Gotland. Magnus Eriksson samregerade med sonen Håkan som även blev kung i Norge. Dennes tilltänkta gemål, en tysk prinsessa, kidappades av Atterdag som såg til att Håkan gifte sig med Valdemars dotter Margareta. Papporna och Håkan dog vilket öppnde för en nordisk union under Margareta.
Om det inte varit för att Magnus Erikssons systerson, Albrekt av Mecklenburg, ansågs ha större rätt till svenska tronen. Han satt på denna 1364-1389 – då han efter en strid sattes i fängelse av Margareta. På samma sätt som Håkan hade burat in sin far Magnus Eriksson.
Med Kalmarunionen 1397 härskade hon och adopterade systersonen Erik av Pommern över ett nordiskt imperium som sträckte sig ända til Grönland och Orkeny. Men inte i Stockholm. för där bakom ringmuren barrikaderades sig tyska borgare och anhängare till Albrekt av Mecklenburg. Trots förlorade slaget 1389 i Falköping behöll han kontrollen över Stockholm, tack vare tyska köpmän och borare.
Utsikt från Katarinahissen
Bra start för en vandring är uppifrån Katarinahissen. Nedanför syns Södermalmstorg, för med Södertull för medeltida infarten för Södra landsvägen (Götgatan). Vid horisonten Stockholms stadshus med de tre kronorna på tornet. Samma rikssymbol från 1300-talet brydde slottet Tre Kronor. Nutida slottet syns kanppt, döljer sig till höger om Tyska kyrkans torn. Som St Gertruds gillestuga var det tillhåll för tyska borgarna. De svenska föredrog Storkyrkan (vita tornet till vänster om Tyska kyrkan). Gemensamma angelägenheter sköttes från Rådstugan vid Stortorget, idag ersatt med Nobelmuseet.
Till höger om Skeppsbron skymtar Nationalmuseum på Basieholmen. Som kallades Käpplingen då vitaliebröderna brände upp en lada med ett åttiotal unionstrogna borgare. De hade fått fotfäste i staden, först genom att sumggla in livsmedel under belägringe.
Södermalmstorg
Här låg stadsporten som nog var tillbommad för att hindra Margaretas knektar att ta sig in. Som å sin sida hindrade tillförsel av matvaror. Södermalmstorg var redan ett nav för transporter mellan stad och landsbygd. Täker man bort husen ger tavlan från 1650 en uppfattning om medeltida torget, då kallat Malmtorget.
Stockholms stadsmuseum, byggt 1660-talet som Södra Rådhuset, visar från Gamla stans utgrävningar föremål drån denna tid, till exempel verktyg, mynt och husdetajer. Och om symbolen Tre Kronor.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:S%C3%B6dermalmstorg_kopparstick_1650.jpg
Kornhamns torg och Järntorget
Dagens Kornhamstorg låg på medeltiden under Mälarens vatten. Då lastades säd och smör från Mälardaen vid Kornhamnen vars torg motsvarade vår tids Järntorget. Som fick det namnet då torget användes för omastning och vägning av järnmanufaktus. Strategiskt läge, åt ena hållet mälarhamen. Mot saltsjön Kogghamnen som sträckte sig härifån längs Österlåggatan till Packhusgränd. Eller Långa gatan som den då hette bort mot slottet, med spår efter gamla stdsmuren (samma som muren efter Västerlånggatan). Efter utfyllnaden på1400 ersattes den med en ny mur, närmre till vad som skulle bli Skeppsbron.
Vi fortsätter vandringen Österlånggatan fram till Packhusgränd. Förr längs stadsmuren hette den Långa gatan. I andnom vid bryggorna lasta salt från Lubeck. Och under belägringen vitaliebrödernas skepp som lämpar iland kapade matvaror.
Då kallades Järntoget för Kornhamnstorg. I Kornhamnen lämnades spannmål och smör från Mälardalen. Även salt från Lubeck togs in här. ovisst om det var här hättbröderna tog in livsmedel under drottning Margretas avspårrning. Eller o det var från Saltsjön i Kogghamnen, döpt efter båttypen Hansan använde.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:J%C3%A4rntorget_med_krogen_Bl%C3%A5_%C3%96rn,_Dahlbergh_1691.jpg
Österlånggatan
Kogghamnen löpte längs det vi kallar Österlänggatan Dpåöstsidan av Gamla stan. och var ett av stadens huvudstråk redan under medeltiden. Här låg många av de tyska köpmännens hus och g r konflikterna samlades ofta tyska borgare här för att försvara sina intressen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Koggbron#/media/Fil:Staden_1625.jpg
Gatan var också en plats för processioner och kunde snabbt förvandlas till en barrikad eller stridszon när motsättningarna blossade upp. Det var här viktualiebröderna lade till vid bryggorna, först för att smuggla in viktualier (mat) genom drottning Margaretas avspärrningen. Sedan för att med list och terror kontrollera både staden och Östersjön.
Från Järntorget vandrar vi fram till Packhusgänd vika av på Svatymannagatan.Götft var denn sträcka längs lÖsterlångsgtan som Hansakoggar ochviktualiebrödernas piratskepp lade till.
Tyska kyrkan (Sankta Gertruds kyrka)
Tyska kyrkan var ursprungligen Sankta Gertruds gilles hus, centrum för de tyska köpmännens sociala och religiösa liv1. Här hölls möten, fester och ibland även strategiska överläggningar. I tider av konflikt blev kyrkan och dess omgivning en samlingspunkt för den tyska befolkningen, som försvarade sina privilegier och sitt inflytande mot de svenska borgarna.
Storkyrkan
Storkyrkan, Stockholms äldsta församlingskyrka, låg mitt i stadens politiska och religiösa centrum235. Kyrkan var en symbol för stadens enhet men också en plats där motsättningarna mellan grupper kunde komma till uttryck, till exempel genom olika gudstjänster eller samlingar. Under oroliga tider kunde kyrkan fungera som tillflyktsort eller mötesplats för både svenska och tyska borgare.
Slottet
Det medeltida slottet Tre Kronor låg intill Storkyrkan och var maktens centrum. Under striderna agerade slottet ofta som fäste för den rådande makten – ibland med stöd av tyskarna, ibland av svenskarna. Härifrån styrdes stadens försvar, och slottet var ofta måltavla för uppror eller belägringar under de många maktskiften som präglade perioden.
re Kronor är en svensk symbol sedan 1300-talet, kanske redan under kung Magnus Eriksson (r. 1319–1364). Den blev officiell symbol för Sverige under Albrekt av Mecklenburg (r. 1364–1389) och användes då i riksvapnet. Symbolen tolkas ofta som tre riken (Sverige, Norge, Skåne/Götaland. På 1400-talet börjar även danska kungar (Kristian I med efterföljare) använda Tre Kronor i sina vapen som symbol för Kalmarunionen (Sverige, Norge, Danmar
Käpplingholmen
Käpplingholmen (idag Käppala på Lidingö) var platsen för det så kallade Käpplingemordet 1389, där svenska stormän tillfångatogs och avrättades av vitaliebröderna på uppdrag av tyska intressen. Händelsen blev en symbol för de våldsamma motsättningarna och den osäkerhet som rådde i riket, och den bidrog till att spä på konflikten mellan de olika grupperna i Stockholm.
Sammanfattning
Striderna mellan tyska och svenska borgare i Stockholm kring år 1400 utspelade sig på flera nivåer: i stadens gator och torg, i kyrkor och gillen, och i maktens högborg – slottet. Varje plats berättar om en tid då Stockholm var en internationell handelsstad, men också en arena för våldsamma maktkamper och djupa motsättningar mellan olika grupper.
Share
Export
Rewrite
Related
Hur kan jag gestalta striden mellan svenska och tyska borgare i Stockholm 1400-talet
Vilka platser i Gamla stan var centrala under den medeltida konfliktens skildring
Hur användes Tyska kyrkan som symbol för tyskarnas närvaro i Stockholm under striden
Vad berättar Tyska kyrkans historia om de tyska köpmännens roll i stadens konflikter
Hur kan jag visuellt framställa de olika platsernas betydelse för stridens utveckling
Vad finns från medeltiden på Stadsmuseet?
Museets föremål från medeltiden: Museet har arkeologiska fynd och vardagsföremål från det medeltida Stockholm, exempelvis: Redskap, kärl och kläder- Handelsvaror och importgods. Spelbrickor, benpipor och nycklar. Föremål från medeltida hushåll och hantverk
Vid Södermalmstorg, där det redan på medeltiden fanns en tullport (senare Södertull) för stadens södra infart .
Museet medeltida föremål kommerfrån utgrävningar i Gamla stan och andra delar av innerstaden, där man hittat lager från 1200- och 1300-talen.
🧭 Sammanfattning
| Medeltida innehåll | Ja/Nej | Exempel |
|---|---|---|
| Arkeologiska föremål | ✅ | Husgeråd, verktyg, leksaker, importgods |
| Utställningar om medeltiden | ✅ | ”Stockholm – berättelser från staden” |
| Kartor och stadsmodeller | ✅ | Visar stadens utveckling från 1200-talet |
| Guidad visning eller audioguide | ✅ | Tidsresor genom medeltida Stockholm |
