Slakthusområdet

Slakthusområdet – sista chansen att se hur de gamla byggnaderna såg ut 2021

Stockholm växer – Söderstaden kan man följa framväxten av den nya Söderstaden, bestående av Globenområdet, Slakthusområdet och Gullmarsplan-Nynäsvägen. I Slakthusområdet kommer många av de gamla husen att bevaras, men användas till något helt annat. År 2023 planerar man att bygga de första nya bostäderna i området.

Våren 2021 passade vi på att fotografera en del av de gamla husen som de såg ut just då.

På Wikipedia finns en lista över värdefulla fastigheter, enligt Stockholms stadsmuseums inventering 2004-2007. De flesta har det starkaste skyddet – blåmärkning, vilket innebär att det kulturhistoriska värdet motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.

Nedanstående plan över området fanns på insidan av ett inträdeskort till ”Stockholms stads offentliga slakthus med tillhörande kreatursmarknad” i början av 1900-talet. (Klicka för större bild.)

Situationsplan Slakthuset 1912-20 (CC-BY) Stockholmskällan

Slakthusområdet var uppdelat i tre huvudavdelningar:

  • Förgårds- och bostadsområdena, med byggnader i park- och trädgårdsmiljö: Vid huvudentrén fanns en plantering omgiven av portvaktshuset, börshuset och en kontorsbyggnad. Längre bort låg bostadshus för veterinärer, maskinister, förmän och kamrerare. Kontorsbyggnaden, som förutom kontor innehöll kassavalv, direktörsbostad samt bostäder för ogifta veterinärer, finns inte längre kvar.
  • Kreatursmarknaden: De djur som kom med järnväg lastades av vid en lång perrong med 33 väntfållor (i nederkanten av bilden) , och fördes vidare till marknadshallar för svin- och småboskap respektive storboskap, för att granskas av möjliga köpare. De två marknadshallarna och en stallbyggnad finns kvar.
  • Slakthusavdelningen, med tre slakthallar för svin, småboskap och storboskap. Öster om slakthallarna låg stora förbindelsehallen, kylhuset samt ångpanne- och maskinhuset med ångpanneskorsten och ett vattentorn med cisterner för varmt och kallt vatten. Slakthallarna, stora förbindelsehallen samt ångpanne- och maskinhuset finns kvar.

2021 års bilder på en del av de blåmärkta byggnaderna

Vid den gamla portvaktsstugan på Slakthusplan 9 kontrollerades alla in- och utpasserande till slakthusområdet, som från början var helt omgivet av ett staket.

Stugan var då sammanbyggd med en monumental entrémur med järngrindar ungefär där neonskylten från 1960-talet finns idag. Den halvrunda utbyggnaden, där kiosken nu ligger, hade fram till slutet av 60-talet bara ett plan och innehöll portvaktsrummet. (Om man tittar noga syns en skarv i väggen, och övervåningens fönster är helt spröjslösa.) På bottenvåningen fanns ett rum för jourhavande veterinär och två rum för polisen. En trappa upp bodde portvakten i två rum och kök. I källaren fanns ved- och matförråd samt pumpstation för pumpning av vatten till vattencisternerna i maskinhusets vattentorn.

I det pampiga Börshuset fanns restaurang, bank, post-, telegraf- och telefonstation, 11 hotellrum, en femrummare för ”restauratören” samt (antagligen mindre) bostäder för restaurangpersonalen.


Utifrån verkar huset oförändrat, men inuti har det flitigt byggts om under åren. Börssalen var avsedd för kreaturshandel, men gjordes tidigt om till ”1:a klass arbetarmatsal” med en större och en mindre matsal, ett café och ett skänkrum. I källarvåningen fanns restaurangköket med tillhörande renseri, skafferier, diskrum mm.

Redan 1932 byggdes Börshuset om för att inrymma även polisstation och på 1940-talet byggdes Börshallen igen med ett nytt bjälklag, varefter båda våningsplanen blev matsalar – 1:a och 2:a klass lunchrestaurang. Kontorsrummen bakom börshallen blev matsal för slaktare, vestibulen byggdes igen och fick ett nytt konferensrum mot baksidan. 1985 revs Centralsaluhallen vid Kungsbron, och Slakthus- och saluhallsförvaltningen flyttade därifrån hit till det nyrenoverade Börshuset, med ytterligare ombyggnader till följd.

På Palmfeltsvägen 19 bodde sanitetsveterinären och förste besiktningsveterinären i lägenheter på 5 rum och kök samt badrum och jungfrukammare. På övervåningen fanns dessutom en tvårummare för en ogift veterinär.

I nästa hus (nr 21), närmast järnvägen, fanns också bostäder. Här bodde inspektor, hallmästare, maskinister och förmän i fyra lägenheter om 3 rum och kök samt två med 2 rum och kök.

Ingång Palmfeltsvägen 21, Holger.Ellgaard, (CC BY-SA 3.0) , via Wikimedia Commons

På den gamla kreatursmarknaden finns fortfarande stallet för storboskap kvar, liksom marknadshallarna för små- respektive storboskap – även om utseendet ändrats en del under årens lopp.
I stallet för storboskap fanns ursprungligen fem stallrum, ett foderrum, ett redskapsrum, ett vaktrum och ett rum för elektrisk fördelningscentral, kontorsrum. På vinden fanns en höskulle.

I nordöstra hörnet av området låg en köttförsäljningsbyggnad “Köttboden”, som var öppen för allmänheten. Här såldes fyra timmar varje lördag kokt och saltat kött samt stekflott i poster om 2–3 kg. Förutom försäljningslokal för steriliserat kött innehöll huset paketexpedition och vänthall för spårvägen, som hade en hållplats intill.

Den mångsidiga Enskedebanan, som sen 1909 gick från Slussen till Enskede, gjorde en liten krok kring Slakthuset, och fram till 1928 användes spårvägen även för djurtransporter, även om de allra flesta slaktdjur kom med järnväg.

Slakteriverksamheten lades ner redan 1991 på grund av bristande lönsamhet, även om nödslakten fortsatte en bit in på 2000-talet. Men området förblev norra Europas största partihandelsområde för kött och chark, 2009 flyttade Restaurangakademien in i den gamla panncentralen (adress: Rökerigatan 4) och inte långt därifrån ligger Stockholms hotell- och restaurangskola (Arenavägen 60).

Forsbergs Charkuteri- och konservfabrik från 1937 (som tidningen beskrev som “i alla avseenden modern och hygienisk”) har förvandlats till nattklubben Slakthuset med tre olika inriktningar och delar av klubben: Anläggning 296, Rökeriet och Knastbaren där det spelas det bästa inom Stockholms elektroniska musik. På sommaren tillkommer en 600 kvm stor takterrass vid namn Slakthustaket, med palmer, badtunnor, solstolar, grill och musik.

Slaktkyrkan är det nya namnet på det gamla tarmrenseriet och dyngboden på Styckmästargatan 10. I den restaurerade, katedralliknande lokalen finns nu “en mötesplats för konst i alla dess slag – musikkonserter och klubbar, utställningar och filmvisningar, föreläsningar och andra evenemangsaktiviteter.”

hemsidan berättar man om den tidigare verksamheten i huset:

Tarmar sköljdes här rena och preparerades inför korvtillverkning och skottkärror fullastade med tarm- och maginnehåll forslades till dynghuset, som hade ett källarutrymme med stickspår till järnvägen. Restprodukterna dumpades direkt i vagnar för vidare transport ut från området för att slutligen användas som gödsel.

Idag uppskattar ägaren särskilt att här inte finns några bostäder med grannar som kan bli störda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.