Plötsligt tjuter Hesa Fredrik. Fast inte de långa tjuten som hörs klockan tre en måndag fyra gånger om året. Utan de korta tuten som varnar för anfallande flyg eller missiler. Du skyndar till husets närmaste skyddsrum – fast där är portarna låsta.
De som kommer först släpps in för som boende i huset har du ingen förtur. Det kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer som Myndigheten för samhällsberedskap skickat till dig 2018.
1-2 miljoner utan skydd i svenska tätorter
Det finns 65 tusen skyddsrum med plats för sju miljoner svenskar. För tätorter där det krävs skyddsrum saknas det plats för 1-2 miljoner svenskar.
Inga skyddsrum har byggts efter 2002 trots att vi är halvannan miljon fler än då. De som finns är ofta i dåligt skick. Många används som förråd och garage. I andra finns gym och pizzerior.
Enligt reglerna ska fastighetsägarna inom två dygn efter larm ställa om lokalerna till fungerande skyddsrum. Kontroller 2019 visade att vart tionde skyddsrum inte klarar det kravet. Det Ytterligare en miljon svenskar i tätorter som inom den tidsramen inte får plats i ett skyddsrum
Fastigheternas skyddsrum finns i förstärkta källare. Då de byggts om finns risk att skyddsrummen inte tätar för giftgaser.
1994 fanns andningsmasker till alla svenskar. Idag har det mesta av skydden bränts upp. En försumlighet som kom i dagen då covid-19 fyllde sjukhusen. Svenska hushållen fick 2018 från MSB broschyren Om krisen och kriget kommer. Som inte nämner ett ord om att använda skyddsmasker.
Illa ställt i Stockholm
I Stockholms län finns drygt 14 tusen skyddsrum
med plats för 1,7 miljoner personer. Statistiken säger att 190 tusen inte får plats. I praktiken fler för många platser fylls inte optimalt.
2017 registrerades att för Stockholm stads 905 tusen invånare hade bara 736 tusen tillgång till skyddsrumsplatser. Var femte Stockholmare måste snällt stanna utanför om de inte hunnit fly från staden. Än värre är det i Vallentuna där det inte finns plats för var tredje person. Inte mycket bättre är det Täby, Åkersberga, Huddinge och Sollentuna.
Förutom skyddsrum i fastigheter ansvarar Stockholms stad för skyddsrum i ett femtiotal stora bergrum. Bara 22 är klassade som skyddsrum. I så dåligt skick att de inte kan fungera som avsett inom 48 timmar. Det redovisade Stockholms fastighetskontor 2019.
Det krävs miljarder för att renovera de 50 skyddsrummen men de pengarna finns inte enligt stadens fastighetsförvaltning. Deras rapport listar de viktigaste renoveringsbehoven:
- Katarinaberget Södermalm vid Slussen:490 miljoner kronor till och med år 2022 15 900 m² .
- Philipssongaraget under Johannes kyrka på Brunkebergsåsen: 150 miljoner kronor till och med år 2024. 7 400 m²
- Skravelberget Östermalm 150 miljoner kronor till och med år 2025. 6 930 m² .
- Vattugaraget under Klara Kyrka och Sergels Torg 210 miljoner kronor till och med år 2023. 6 650 m²
Skyddsrum skyddsrum?
Stockholms bergskyddsrum gjordes atombombssäkra men var inte byggda för att skyddas för en direktträff. Ett sådant “atomskyddsrum” är bergrumskomplexet under Klara kyrka med plats för 8 tusen personer och två tredjedelar av riksdagens ledamöter. Resterande tredjedel tillsammans med regeringens krigskabinett skulle bilda statsledning i en ledningscentral i västra Sverige. I värsta fall som exil i England eller USA.
Djupgående bunkerbomber, som prickar rätt på metern när, har medverkat till att militära och civila ledningscentraler i bergrum har övergetts.
Med moderna ballistiska missiler, som ryska Iskanderraketer. väcks frågan om Stockholms bergskyddsrum fungerar som planerat. Från Baltikum når de Stockholm efter tio minuter. Beräknat efter hastigheten 700 mil/timma.
Stockholmarna måste med så kort förvarning gömma sig i skyddsrummen, inte timmar utan flera dygn. På en yta trekvarts kvadratmeter för var och en. Klosetter och vattenkranar finns men inget utrymme för utspisning.
Snål regering äventyrar skyddsrumslagen
MSB har inspekterat uppemot ett tusental skyddsrum varje år. Resurserna räcker inte för fler. Det krävs en mansålder år för att syna alla. Med mer pengar i myndighetens budget hinner man kanske med dubbla antalet . Men långt ifrån det stipulerade kravet. 2020 gjorde MSB inga kontroller alls.
Skyddsrumslagen 3 kap. förutsätter att regeringen anslår medel så att tillsynsmyndigheten kan inspektera skyddsrum i skälig omfattning. Minst 6 tusen behöver kontrolleras för att leva upp till kravet att de ska besiktas minst vart tionde år.
MSB har inte fått gehör hos regeringen för äskanden 2 miljarder kronor för att under tio år bygga 50 tusen skyddsrumsplatser. Plus ytterligare en miljard för att åtgärda brister, för ventilationen bland annat. Behovet är störst Stockholmslänet där nya byggen inte matchar folkökningen. Gotland, Norrland och Öresundsregionen prioriteras också för där är fientliga anfall mest troliga.
Riksdagens Försvarsberedning har påkallat behovet av skyddsrumsbyggen. I stället för att i budgeten avsätta medel gav regeringen 2021 direktiv till en ny utredning. Där kan man läsa:
Skyddsrum hos bostadsrättsföreningar
Som ett test skickade jag dessa frågor till styrelsen för en HSB-förening i Kista, både på föreningens hemsida och med mejl:
1. Vem är ansvarig skyddsrumschef i området som berör brf?2. Vem i föreningen ansvarar för pärmen med instruktioner för att rusta skyddsrummen inom 48 timmar?3. Har ingångar till skyddsrummen skyltats så som sägs i skyddsrumslagen?4. Har kodlåsen till skyddsrumsingångarna testats i händelse av strömavbrott? Sådana lås gick i baklås vid strömavbrotten 2001 och 2002?5. Redogörs i besiktningsprotokollen om skyddsrummen är gassäkra?
Utan att få svar på någon av punkterna. Ett ickesvar är också ett svar. Kan tolkas att det finns brister i beredskapen. Inte bara i denna förening utan för bostadsrättsföreningar generellt. Därom vittnar hemsidan för HSB: HSB brf “Strömmen i Norrköping tog tag i skyddsrumsfrågan“.
Med stöd av skyddsrumslagen får myndigheter utdöma fastighetsägare vite om brister i skyddsrum inte åtgärdas. Vilket drabbar ägarna till bostadsrätter eftersom de är delägare i fastigheten. Frågan står öppen om medlemmarna utifrån vitet kan rikta ersättningskrav på personer i styrelsen. En sådan civilrättslig process lär dock inte lyckas om styrelsen för medlemmarna öppet redovisat bristerna, i varje fall före styrelsen valts. Det ligger därför i styrelseledamöternas eget intresse med att vara öppen med brister som rör skyddsrummen.
HSB ger på hemsidan utmärkta råd till styrelser och lägenhetsägare om vad som gäller: Skyddsrum i bostadsrättsföreningar och fastigheter.
