Strömparterren på Helgeandsholmen. 1840-talets brokiga sällskapsliv i stadens nya park

I maj 1833 kunde man läsa i Aftonbladet:

Några knorrade för konditor Abraham Behrens var invandrad jude från Tyskland. Mest knorrade sockerbagarna, för skråets regler hindrade servering. Nya professionen konditor var inte så noga reglerad.

Behrens hade redan gott namn för nyss öppnade Hotel Garni i kvarteret Rosenbad vid Drottningatan. Egentligen första hotellet för bättre folk i Stockholm. Lite högre upp på gatan drev han ett schweizeri. Namnat efter nationaliteten hos de som i seklets början öppnade konditorier, där det till skillnad från kaffestugorna serverades spirituosa och exklusivare bakverk.

Norrbro över Helgeandsholmen byggdes i seklets början. Marken mot Norrström var länge upplag för fiskarna tills en park med silverpopplar blev anlagd 1832. Behrens servering får ett lyft 1838 då nya Bazaren längs Norrbro lockar en köpstark publik. I stället för ruffiga kaffestugor föredrar eleganta damer mondäna Schweizeriet, vilket i sin tur lockar dit unga männen. Dock i konkurrens med Behrens tidigare gesäll Fredrick de la Croix, som har schweizeri i Bazaren.

Gästerna kan välja trappan ner från Norrbro eller ta ångslupen Näcken från Djurgården.

August Strindberg guide

Litografi efter teckning av Fritz von Dardel 1841.

Strindberg ger bilddetaljer i boken Anteckningar från Gamla Stockholm

Vid bordet halsar Fritz von Dardel ett glas, kanske är det punsch. I sällskap med officerskamraterna Reuterskiöld och Edholm. Längst till höger Johan Adam Cronstedt, löjtnant och skicklig karikatyrtecknare. Tillsammans med Dardel har han ritat roliga bilder skildrande stockholmslivet, Som denna sommar säljs som litografier, bland annat i Huldbergs bokhandel i Norrbrobazaren.

Snart i konkurrens med August af Kullberg, vars Stockholmsteckningar i samma genre säljs som litografiska planscher. Af Kullberg är löjtnanten med sabel i samtal med kortväxte mannen till vänster på bild

Bakom bordet, mellan de två militärerna, står hof-konditor Abraham Behrens i skärmmössa, sedan 1833 ägare till etablissemanget. I år först i Stockholm med att servera glass.

Genom fönstret skymtar Giovanni Belletti – sångstjärnan på Kungliga operan och internationell parhäst med Jenny Lind. Efter en rad succéer förkovrar sig unga aktrisen denna sommar i Paris.

Uppassaren Henric Kahn är på väg ut med piskan för att jaga lösa hundar. En pojke på mekaniska gunghästen vinkar till kamraten med griffeltavlan. Gossen skyms av en vanför siluettklipperska, som fått konkurrens av populära daguerreporträtten.

Första fotot

Daguerreotype på repig kopparplåt. Vy från Gustav Adolfs torg mot Strömparterren och Skeppsholmen. Fotograf Lars Benzelstierna.

Från Strömparterren ser man fönstren till kungliga museet på slottet. Där visas denna höst de första stockholmsbilderna som daguerreotype. Ett sådant foto är underlöjtnant Lars Benzelstiernas vy från Gustav Adolfs torg mot Strömparterrren. Äventyraren från Främlingslegionen blev därmed landets förste fotograf.

Samtalsämnen?

Det ovanligt heta försommaren var ett givet ämne, hela 33 grader Celsius i Uppsala sista maj. En ihållande torka äventyrar skörden.

Eller diskuteras rabaldret i pressen? (Som följande år leder till att tidningen Frejas redaktör August Blanche på Strömpartellen lägger av en spottloska i nunan på Aftonbladets vikarierande chefredaktör Jonas Love Almqvist).

Svenska Teatern skall Kungliga teaterns konkurrent heta och finnas vid Kungsträdgården, så ryktas det. Anders Lindeberg inkom till statsrådet denna juni med önskan att få öppna en teater. Med stöd från ständerna har han bättre utsikt att lyckas. Än då han 1838 för sin för kungen vanvördiga ansökan dömdes att halshuggas. Ett känsligt ämne att diskutera för officerare på Strömparterren. Särskilt för dom som tjänstgör på slottet.

Mesta snacket torde gälla Kungl. Teaterns balettdansör Alexander Gjörcke, som här förliden på ett par vattenskidor sågs ränna utför Norrström. För att sedan i Strömparterrens kanal inmundiga ett glas punsch. Han hade startat från Lindska badinrättningen på Riddarholmen, där han som föreståndare gratis lär fattiga barn simma. Efter en vända ned mot yttre Södermalm återvände han torrskodd till Skeppsholmen.

Aftonbladet 1841 06 14. Benzenstierna var då journalist på Aftonbladet.

Från Skeppsholmen paddlade sedan f d löjtnanten Lars Benzenstierna för att landa vid Norrbro, häpet betraktad av gästerna på Strömparterren. Kanske ville han föreviga resan med en dagerreotype sedd från Gustav Adolfs torg.

F d löjtnanten Knut Höökenbergs patenterade uppfinning vattenskidor blev ingen succè, trots löftet om vattenskidande soldater. Vilket uppmärksammades av August Strindberg; från uppväxten på Riddarholmen väl bekant med Strömparterren.

August Strindberg i Anteckningar om Gamla Stockholm.

Von Dardel

På litografin från Strömparterren är Fritz von Dardel 24 år. Alltid med block och penna för att rita det han ser. Ofta porträtt från societeten som han frotterar sig med. Karikatyrerna retar en del. Han förevigar även vanligt folk som han ser på stan.

Helst talade han franska, lärt från uppväxten i Schweiz. Till Sverige kom han som sextonåring och har hunnit med åtskillig sedan dess. Officersskola för att bli underlöjtnant vid Svea livgarde. Hinna resa i Europa, avslutat med konststudier i Paris. Spela med i en Molierepjäs. Uppvakta damer, som kronprinsens älskarinna Emilie Högqvist. Flitigt umgänge med adliga kompisar, även i kretsarna runt hovet. Med tiden bekant med kronprins Oscar och sonen Karl, som kungar med nummer I och XV.

Dessutom festare och festfixare, i april med maskeradbal i Klarakvarteret. Litografierna med hans och kamraten Johan Adam Cronstedts teckningar uppskattas just i pressen och planscherna säljer i boklådorna. Så de två löjtnanterna är stadda vid kassa då de frekventerar Behrens schwezeri.

Museimord

I valven under Norrbro där Behrens huserade finns entrén till Medeltidsmuseet. Eller rättare sagt: snart inte finns för museet bommar igen hösten 2023. Riksdagsförvaltningen säger sig behöva lokalerna, oklart för vad. Vi kommer inte längre kunna se resterna av Gustav Vasas stadsmur. Inte heller öppningen för hemliga gången till slottet.

Gustav Vasa hade stall på holmen. Nunnornas Klarakloster lät kungen återuppstå som Helgeandshuset för gamla och sjuka.

Nya hovstall byggdes på 1600-talet; det sista, ritat av Nicodemus Tessin, ersattes av riksdagshus och riksbank i början på 1900-talet. Stormaktkrigarna Clas Flemming och Per Brahe byggde palats på Helgeandsholmarna, som granne till slakthuset. Slottet ägde en vedgård ungefär där Strömparterren ligger.

I Norrrström fanns kvarn och fiskarnas ryssjor. Håvbåtarna, som till turisternas förnöjelse ligger vid Strömparterren minner, om den tiden. Fiskarnas bodar fick ge plats för parterrens planteringar anlagda 1832. Blev första kommunala parken vars namn, Josefinelund efter kronprinsessan, inte gillades av publiken.

Parterrens storhetstid varade till 1870-talet. Buset tilltog och noblare publiken drog till Nedre Norrmalm, med hotell och restauranger nära Centralstationen. Bazaren bedagades och revs vid sekelskiftet samtidigt med stallen.