Medeltidsmuseet ligger under Norrbro med ingång från Strömparterren och är uppbyggt kring Gustav Vasas stadsmur från 1530-talet. I slutet av 1970-talet tänkte man här bygga ett underjordiskt garage för riksdagsmännens bilar, men först skulle arkeologerna undersöka platsen.

Utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978–1980 blev de hittills mest omfattande i Stockholms innerstad och fantastiska fynd gjordes. Länsstyrelsen beslöt att de skulle bevaras som fasta fornlämningar. Runt om dem, med muren som ryggrad, byggdes Medeltidsmuseet – först kallat “Museet i Riksgropen”.

I november 2023 stängs det tills vidare. MEN NU FINNS PROTESTLISTA!

Medeltidsmuseet är uppbyggt kring tre fynd som gjordes på platsen: Den stadsmur som Gustav Vasa lät bygga på 1530-talet, en kyrkogård som tillhörde det medeltida Helgeandshuset samt delar av en “hemlig” gång som gick från Slottet till hovstallet på Helgeandsholmen.

Genom hela museet löper en 55 meter lång del av Gustav Vasas norra stadsmur från 1530-talet. Den började uppföras under 1300-talet och byggdes ut i omgångar. Ursprungligen var muren ungefär sex meter hög och till största delen byggd i tegel, varav en del kom från S:t Johanneskyrkan. Nära murens östra ände fanns en kanonport med en ytterlucka av järn.

Stockholm ansågs under medeltiden vara närmast ointagligt, med alla sina stadsmurar, portar, torn och bommar ute i vattnet. Den skatt som stockholmarna betalade gick i första hand till att bygga ut och underhålla försvarsanläggningarna.

Bilden högst upp på sidan visar en del av Stockholms yngre stadsmur, inne i Medeltidsmuseet. Foto: Holger.Ellgaard, (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons.

Nedan: Stockholms båda stadsmurar inritade i en karta över staden vid 1500-talets mitt. Blå linje avser den äldre, inre stadsmuren (år 1250 – ). röd linje avser den nyare, yttre stadsmuren (år 1400- ).

I Helgeandsholmens riksgrop hittade man även skelett från Helgeandshusets kyrkogård. Det var kvarlevorna av dem som bott på Helgeandshuset (stadens första inrättning för fattiga och sjuka), samt soldater som stupat i något av de många krig som utkämpades runt Stockholm under slutet av medeltiden. Sammanlagt hittades 1139 skelett i ursprungligt läge och omrörda ben efter ytterligare cirka 2 800 människor, och uppskattningsvis har runt 4 000 människor fått sin sista vila på Helgeandshusets kyrkogård som var i bruk under drygt 200 år.

Begravningar på medeltiden var oftast enkla med endast en svepning runt kroppen. Kistor förekom, men var inte regel. På stadskyrkogårdarna blev det ofta ont om plats, och då lade man nya gravar ovanpå de gamla, eller så grävdes benen efter ett par år upp och placerades i benhus.

Från Slottet till hovstallet på Helgeandsholmen gick en hemlig gång, som kung Karl XI lät bygga på 1600-talet för att kunna ta sig från sin våning i slottet till sina hästar utan att bli sedd. Gången gick ner till slottskällaren och fram till Stockholms ström, där en träbro ledde till en gång på andra sidan vattnet.

Idag mynnar gången ut inne i Medeltidsmuseets basutställning, till vänster bakom modellen ”Ryttaren och soldaten”.

Utomhus, under Norrbro, finns en liten öppning, där träbron anslöt till gången.

1986 slog Medeltidsmuseet för första gången upp sina portar. Det blev en stor publiksuccé, och redan samma år vann museet European Museum of the Year Award.

I Medeltidsmuseet finns inte bara de fynd man hittat på platsen. Ett av de förnämsta utställningsföremålen är det över 20 meter långa Riddarholmsskeppet, ett senmedeltida fartyg byggt på 1520-talet, alltså 100 år före Wasa.

Riddarholmsskeppet hittades 1930 vid muddringsarbeten i Riddarholmskanalen och betecknas som det kanske mest betydelsefulla fynd som någonsin gjorts inom Stockholms stad. Det var det fyndet som var den direkta anledningen till att man grundade Stadsmuseet i Stockholm.

2007 behövde Norrbro repareras, och Medeltidsmuseet måste tillfälligt flytta in i mindre lokaler i Kulturhuset, eftersom museets kontor och entré ligger under de brovalv som skulle förstärkas.

2010 nyöppnades ett moderniserat museum med ny teknik, flera miljöer och nya dockor i utställningen. Förhoppningen var dessutom att flera lärt sig att hitta till museet efter att det haft “skyltfönster” vid Sergels torg i några år.

En av museets nyheter var att man med hjälp av moderna kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte – mannen som sägs vara den som grundade Stockholm år 1252.

Man utgick ifrån det kranium som begravts i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhör Birger Jarl. Ansiktsformen finns given i kraniet och relationen mellan mun, ögon och näsa kan fastställas med stor säkerhet, liksom ögonens och munnens utformning. Vad gäller öronens utseende samt ögon- och hårfärg får man däremot gissa.

Det kan alltså inte bli ett exakt porträtt, men man tror att Birgers släkt och vänner skulle kunna känna igen honom – med grop i hakan, ett skadat ögonbryn och märken efter ett svärdshugg.

Nu meddelar museet på sin hemsida: Medeltidsmuseet stänger 5 november 2023.

Söndag 5 november 2023 är sista chansen att besöka Medeltidsmuseet under Norrbro på Helgeandsholmen. Sedan väntar en period i kappsäck tills det är dags att flytta in i nya lokaler i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan. Medeltidsmuseet kommer hela tiden att ha verksamhet igång i form av stadsvandringar, visningar av historiska rum i Gamla stan, digitala visningar, föreläsningar och skolbesök.

Det är inte helt lätt att hitta information om flytten någon annanstans.

Den senaste informationen hos Stockholms stad är från 7 februari 2020. Då meddelade man vid en gemensam pressträff med Nobelstiftelsen att Nobel Center (med bl a Nobelmuseet) kommer att placeras på Stadsgårdskajen vid Slussen.

I september 2022 hade DN en stor artikel om “Nobelhuset i Stockholm – den långa historien om planerna som fått folket att protestera, politikerna att bråka och till och med kungen att yttra en åsikt”: Över 100 år efter det första ratade förslaget ser ett Nobelhus ut att bli verklighet i Stockholm.

Under 2000-talet har följande hänt: 2001 invigdes Nobelprismuseet i Börshuset på Stortorget i Gamla stan. 2011 undertecknade Nobelstiftelsen och Stockholms stad en avsiktsförklaring om att skapa ett Nobel Prize Center på Blasieholmen vid Nybroviken.

Detta diskuterades sedan i nio år. Tills man i februari 2020 presenterade den nya platsen, vid Slussen. Där man alltså planerade att kunna BÖRJA bygga 2026.

När bygget är färdigt kan Nobelmuseet flytta dit – varefter deras gamla lokaler kan börja göras iordning för Medeltidsmuseet. Fast utan de “fasta fornfynden”. Muren och övriga “fasta fornlämningar” blir kvar på det som då är riksdagsförvaltningens kontor – där man förhoppningsvis hittar något sätt att visa dem för allmänheten.

När Medeltidsmuseet öppnar för publik igen verkar alltså ovisst. Men de två filialerna i Gamla stan kommer att vara öppna för bokningar.

• Svartbrödraklostrets källare
  Den enda bevarade delen av Stockholms yngsta kloster, dominkanerklostret. Dominikanerna kallades också Svartbröder, eftersom de bar svarta kappor.

• Vindragarlagets Skrålokal
  På Stora Hoparegränd i Gamla stan i ett hus uppfört i slutet av 1500-talet hade vindragarna sin skrålokal åren 1818–1930. Det är Sveriges enda skrålokal som bevarats oförändrat på sin ursprunglig plats.