Avd onödigt vetande: Sägner och folktro kring Sjusovardagen.

Den 27 juli bör man kolla in vädret extra noga. Om det regnar då kommer det nämligen att fortsätta regna sju veckor framöver. Åtminstone enligt gammal svensk folktro gällande Sjusovardagen, som fram till 1901 var en helgondag i den svenska kalendern.

Historien om Sju sovares dag börjar på 200-talet när romarna bedrev klappjakt på alla kristna. Den finns i flera versioner med något skiftande namn, platser, årtal och andra detaljer, och en liknande berättelse finns i Koranen.

Träsnittet på de sju sovarna ovan är från 1500-talet, och vid samma tid nedtecknades en svensk version av legenden.

Fortsätt läsa “Avd onödigt vetande: Sägner och folktro kring Sjusovardagen.”

Medeltidsmuseet blev inget garage, utan visar fornfynd på plats. Åtminstone ett tag till.

Medeltidsmuseet ligger under Norrbro med ingång från Strömparterren och är uppbyggt kring Gustav Vasas stadsmur från 1530-talet. I slutet av 1970-talet tänkte man här bygga ett underjordiskt garage för riksdagsmännens bilar, men först skulle arkeologerna undersöka platsen.

Utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978–1980 blev de hittills mest omfattande i Stockholms innerstad och fantastiska fynd gjordes. Länsstyrelsen beslöt att de skulle bevaras som fasta fornlämningar. Runt om dem, med muren som ryggrad, byggdes Medeltidsmuseet – först kallat “Museet i Riksgropen”.

I november 2023 stängs det tills vidare. MEN NU FINNS PROTESTLISTA!

Fortsätt läsa “Medeltidsmuseet blev inget garage, utan visar fornfynd på plats. Åtminstone ett tag till.”
Akvarell Mäster Mikaels gata

Mäster Mikael: Bödeln som avrättades för mord – och gav namn åt en gata

Ett av de mest kända landmärkena när man på 1500- och 1600-talet sjövägen närmade sig Stockholm var galgbackens välkända silhuett på Stigberget på Södermalm. Alldeles intill ligger gatan som idag heter Mäster Mikaels gata efter en av de mest kända bödlarna – Mikael Reisuer, som tjänstgjorde mellan 1635 och 1650.

Före honom hade bödeln vanligen varit en dödsdömd som blev benådad om han blev bödel och ofta började med att avrätta sin föregångare. Han fick vanligen stadens märke inbränt på kroppen och/eller båda öronen avskurna – både som straff och för att han inte skulle kunna smita från sitt arbete.

Fortsätt läsa “Mäster Mikael: Bödeln som avrättades för mord – och gav namn åt en gata”

Barnaga, skolaga, husaga, hustruaga – och när blir det misshandel?

Det var inte förrän 1979 som alla former av barnaga blev förbjudet i Sverige, även i hemmet – och då var vi ändå först i världen. Långt tidigare hade vi avskaffat husagan: 1858 för vuxna tjänare, 1920 även för minderåriga. 1864 förbjöds hustruagan och 1922 förlorade fartygsbefälhavare rätt att aga sin besättning. För barn tog det längre tid, och allra längst fick de yngsta vänta. I läroverken förbjöds skolagan 1928, i folkskolan först 1958.

Fortsätt läsa “Barnaga, skolaga, husaga, hustruaga – och när blir det misshandel?”

Handel förr och nu: Från bond- och mångelskehandel till snabbköp.

I privilegierna för Stockholms stad 1563 stod att all handel skulle drivas på Stortorget – Stockholms äldsta torg. Det låg mitt i stan och fungerade som ett nutida köpcentrum, fullt av handelsbodar med luckor mot gatan, ungefär som våra tiders kiosker. Här öppnades även Sveriges första apotek 1575.

Bilden ovan visar Stortorgets julmarknad 1859, av Dahlström, Carl Andreas (CC-BY) Stadsmuseet via Stockholmskällan.

Fortsätt läsa “Handel förr och nu: Från bond- och mångelskehandel till snabbköp.”