Se karta + gåbeskrivning online och offline.
Gustav Adolfs torg, Arvfurstens palats.
SOPHIA ALBERTINA AEDIVICAVIT lyser i guldbokstäver högst upp på Arvfurstens palats. Det vill säga “byggt av Sofia Albertina”, syster till Gustav III”.
Prinsessan köpte 1783 Torstenssons palats vid Fredsgatan och byggde in huset i vad som idag är hemvist för Utrikesdepartementet.
Arkitekten Erik Palmstedt ritade fasaden mot torget som även inneslöt en före detta vaktstuga och kvarn vid Strömmen. Fasaden blev en spegelbild av Gustav III:s opera, nyss invigd på andra sidan torget.
Trettio år och ogift. Hon höll sig med stor hovstat i våningar på Drottningholm och andra slott. Hur hade Sofia Albertina råd? Kanske bidrog ett arv efter mor Lovisa Ulrika, som dog 1782. Men änkedrottningen hade trassliga affärer och var tvungen att sälja Drottningholm till staten. Gustav III bidrog till Sofias kassa, trots en spänd relation.
Sofia var mamma Lovisa Ulrikas bortskämda flicka. Följaktligen i konflikt med sin bror Gustav III, som bidrog till att hon förblev ogift. Friare stöttes bort av ett ombytligt kynne, varvtals härsklysten som sin mor. Dessutom småfet, kutryggig, vindögd och med kroknäsa som en liten gumma enligt kusinen Charlotta (prinsessa som blev drottning och då bedrog sin Karl XIII med Axel Fersen d y).
Sofias och Gustavs byggprojekt förargade. Operan invigdes 1782. Ute på Haga planerades magnifika slottsbyggen. Många ansåg att kungen sommaren 1783 flydde till till Italien när hungersnöd plågade folket efter flera års missväxt. Än värre skulle den kalla vintern bli sedan vulkansprickan Laki på Island täckt norra halvklotet i ett dis av aska och giftig gas. (Se BBC om Laki).
Målaren Adrien Louis Masreliez inredde salarna i Sofia Albertinas palats. Utrikesminister Bildt har arbetsrummet i det sällskapsrum där prinsessan och hennes hovdamer umgicks. Den sengustavianska stilen och Gustav III sitter i väggarna. För Bildt en läskig symbolik då kungen var en utrikespolitisk katastrof sedan han 1783 gjorde sig till sin egen utrikesminister. Gustav hade gått i krig med sin drottnings hemland Danmark om inte ryska kejsarinnan hade satt krokben.
Med samma syfte for han på returen från Italien till Louis XVI i Paris. Förutom en ö i Västindien och en summa pengar gavs inget stöd för ett krig. Dessutom kom Gustav på kant med morbrodern Fredrik den store i Preussen. Lägg sedan till fejden med modern och systern Sofia Albertina. På modernt språk saknade monarken social kompetens, både nationellt och internationellt.
Fiaskot utrikespolitiskt förde med sig att Gustav III efter en fingerad gränsstrid startade krig mot Ryssland 1788. Carl Bildts anfader Didrik Bildt deltog som chef för Bohus bataljon då en granat slet av hans ben. Carl Bildt lekte som barn på Morlanda säteri på Orust där den synnerligen elake Didrik lär spöka på sitt träben. Släktbanden visas både på Riddarhuset.hythythjyt
Sofia ärvde efter sin mor den svarte lakejen Gustav Badin, ett alltiallo som brände breven där Lovisa Ulrika spred rykten att Gustav III inte var far till tronföljaren.
Lovisa Ulrika fick tioårige Badin, född som slav i Västindien, i present. Drottningen hade läst Rousseau så naturbarnet fick ”en fri uppfostran” och blev illbatting och lustigkurre vid hovet. Enligt elaka tungor också älskare och far till Sofia Albertinas barn.
På äldre dar blev Sofia abbedissa i Tyskland. Palatset donerade hon som fideikommiss för prinsar utan rätt till tronen, därav namnet Arvfurstens palats. Prins Carl Philip hade kunna bo där om inte staten köpt huset 1902.
Inte många lägger märke till minnesmärket över Raoul Wallenberg intill entrén till Utrikesdepartementet, lika lite som Förintelsemonumentet på Raoul Wallenbergs torg framför Berzeli park. Handel och hantverk vägde nog tyngre än religionsfrihet när Gustav III lät judar bosätta sig i Stockholm.
Fast den motsägelsefulle envåldshärskaren var samtidigt en upplysningens man, påverkad av Voltaire. Vilket förutom religiös tolerans ledde till avskaffande av tortyrmetoder och vissa dödsstraff.
Gustav Adolfs torg.
Torget kallades förr Malmtorget och Norrmalmstorg, där folk gärna samlades för att fram till 1600-talets slut se avrättningar. Gatorna sammanstrålar i denna stadens geografiska mittpunkt.
Det föll sig därför naturligt för dalabönderna att samlas här i den Stora Daldansen. De var uppretade efter hattarnas misslyckade ryska krig, där året innan Dalregementet deltog i Finland. I Siljansbygden ville man ändra statsskicket och få en dansk prins till tronföljare.
Budkavlen gick från Mora och 15 000 (?) bönder drog till Stockholm, i bakgrunden ledda av regementets major Vilhelm Gustaf Wrangel. På torget möttes de av beskedet att ryska kejsarinnan som fredsvillkor tvingat på dem Adolf Fredrik som tronföljare.
Trupperna runt torget sköt vilt in i folkmassan.. 150 dog, 3000 fångades och resten flydde. Ledarna straffades och Wrangel sattes på fästning. Då fanns ingen TV som vid slaget om almarna i Kungsträdgården så Dalupproret är tämligen bortsopad ur historien. Lyssna till denna presentation.
Gustavianska operahuset, Gustav Adolfs torg. Årets sista maskerad 16 mars 1793.
Kungavagnen som kört från paviljongen ute på Haga stannar upp framför porten med kolonnerna (med i stort sett samma fasad som Arvfurstens palats på andra sidan torget).
Kungen med uppvaktning skyndar upp för att inta supén i Drabantsalen en trappa upp. Där får Gustav III från en page ett anonymt brev som varnar för att delta i maskeradbalen.
Iförd maskeradkostymen ställer kungen sig i det runda fönstret, oxögat kallat, väl synlig för festdeltagarna, men inget händer. Sedan går sällskapet ner till den kungliga logen nere vid scenen. Uppe vid kulisserna omringas Gustav III av män i svarta masker.
En av de sammansvurna, greve Claes Horn, hörs säga ”God afton vackra mask”. Skottet med skrot brinner av och kungen sätter sig på en bänk sårad i veka livet. Attentatsmännen hålls kvar när portarna stängs och revolutionen kommer av sig. Två upphittade pistoler avslöjar Johan Jacob Anckarström, som avrättas. De andra konspiratörerna kan tacka prins Karl (senare kung med nummer XIII) för att de kommer lindrigt undan.
Kungen leds upp för vård i lilla kabinettet, högst upp bakom läktaren. Gustav III bärs sedan ut i en rokokostol till vagnen som för honom till slottet där han dör två veckor senare. Publika maskeradbaler förbjöds ända till 1896.
Carl Fredrik Adelcrantz fick kungens uppdrag att med fransk förebild rita operan som togs i bruk 1782. Den revs och ersattes 1896 av ”cigarrlådorna”
| Gustav Adolfs torg | |
| 28. Gå mot åt nordost på Gustav Adolfs torg mot Västra Trädgårdsgatan | 80 m |
| 29. Fortsätt in på Jakobs torg . Målet på höger sida | 16 m |
| Jakobs torg | |
| 30. Gå mot åt nordost på Jakobs torg mot Karl XII:s torg | 70 m |
| 31. Sväng höger till Karl XII:s torg | 91 m |
| 32. Sväng vänster till Strömgatan, Fersenska palatset bort mot Grand hotel | 60 m |
| 33. Svag sväng vänster för att fortsätta på Strömgatan | 32 m |
| 34. Sväng vänster till Kungsträdgårdsgatan | 100 m |
| 35. Sväng vänster mot Jakobs torg | 99 m |
Kungsträdgården, statyn på Karl XII:s torg. Karl XII och systern Ulrika Eleonora var de en enda regenterna på 16- och 1700-talen som inte startade krig. Följaktligen kallas han krigarkungen, hyllad med en staty 1868 av tidens nationella svärmare.
Ingen svensk kung red så mycket som Karl XII. Följaktligen står han där utan häst. Extra långärmad pekar han finger mot ryssen. Märkligt nog var det teatermannen August Blanche och andra liberala krafter som stod bakom insamlingen för att finansiera statyn. Uniformen i brons är samma som han bar i Fredrikshald (visas i Livrustkammaren på slottet). De fyra mörsarna kommer från en seger vid Riga.
Kalabalik är upplopp på turkiska. Och upplopp blev det, inte bara i Bender. När statyn skulle avtäckas satte konservativa upp en kunglig läktare som skymde evenemanget. Tumult uppstod när en uppretad folkmassa piskades blodig av ridande polis. August Blanche missade invigningen, för på väg dit dog han av infarkt på apoteket Ugglan (som finns kvar mitt emot PUB på Drottninggatan).
Pisk från polisen blev det också under slaget om almarna 1978 Som synes står de tretton hundraåriga almarna kvar mellan kungastatyn och Molins fontän – båda med Johan Peter Molin som gjutare.
T-banenedgången placerades österut på Arsenalsgatan, där man kan se rester av de la Gardies praktfulla Makalös, slottet som på stormaktstiden låg på samma plats som Karl XII:s staty.
Fersenska palatset mellan Blasieholmstorg och Stockholms ström.
20 juli 1810. Personalen i palatset är denna morgon vettskrämd. Bara riksmarskalken Axel von Fersen d y behåller lugnet då han tillsammans med sin älskade syster Sophie Piper intar frukosten, trots alla rykten på stan om att de giftmördat prins Carl August på en manöver i Skåne. Kusken vägrar att köra Fersens sjuglasvagn i liktåget.
Igår körde riksmarskalken själv sexspannet till Haga, men fick bara konversera hovdamerna för kung Karl XIII vägrade ta emot honom. Utanför stod hästekipage och båtar i Brunnsviken redo till flykt för kungen och hans Hedvig Elisabeth Charlotta – vars vän och hovmästarinna Sophie Piper tidigare varit innan hon tog över hushållet för ungkarlen Fersen.
Palatset har syskonen tagit över efter pappa riksrådet Axel von Fersen d ä. Denna hattpolitiker hade med Carl Hårlemans hjälp byggt om det Wachtmeisterska palatset, i stort sett så som vi ser det idag. Fersenska terrassen skapades på 1880-talet av Helgo Zetterman (samma arkitekt som ritade grannen Palmeska huset och riksdagshuset). Handelsbanken använder palatset för representation Den som inte bjuds en visning får nöja sig med att se huset så här.
När Fersen stiger in i vagnen sticker en betjänt fram en biljett där en anonym varnar för lynchning, vilket ignoreras. Fersen har varit med om värre, som när han flydde med Ludvig XVI och Fersens älskade Marie Antoinette. Eller när han stred mot britterna i amerikanska frihetskriget 1781 och i Finland mot ryssen 1788,
Fersens sjuglasvagn med grevlig krona på taket och dragen av sex vita hästar är lätt att känna igen. Vagnens fyra lakejer och trupperna från Svea livgarde är inte till någon hjälp när riksmarskalken slits ut halvnaken på Stora Nygatan.
Trots sin nära relation till drottningen fruktar Sophie Piper för sitt eget liv när hon får dödsbudet. Klädd som en mjölksäljerska trippar hon utför palatsets trappor ut till en liten båt som väntar vid Skeppsholmen. Samma trappor där hon annars för sin hälsas skull bars bärstol. (Och samma trappor där Stig Trenter parkerade en död person i deckaren Lek lilla Louise). Genomdränkt av ösregnet seglar Sophie längs kusten och får skydd i Norrtäljetrakten.
Kungsträdgården.
På 1400-talet odlade Erik av Pommern grönsaker på denna mark intill Jakobs kyrkogård. Gustav II Adolf planterade buxbomshäckar så att kungligheter och fint folk kunde vandra ostört innanför inhägnaden. Gustav III öppnade parken för allmänheten. Då fungerade Makalös som vapenlager, därav namnet Arsenalen, innan det brann 1825.
Karl XIV Johan gillade exercis och ersatte planteringarna med en grusplan. Årsdagen av sin adoption firade han med att resa en staty över sin välgörare Karl XIII. På den ödsliga planen har skridskoåkare ersatt knektarna. Sommartid fotograferas barnen på de fyra lejonen.
Till skillnad från Karl XII, som omgavs av fyra krukor, skämtade malicen att här fanns en kruka omgiven av fyra lejon.
Kungsträdgården, Sankt Jacobs kyrka. Bra plats att vila apostlahästarna för Sankte Jacob är resandes skyddshelgon. Tacka Johan III, som startade bygget 1580, för den strama sengotiska grundformen. Först 1643 kunde Jakobs kyrka invigas. Drottning Kristina var med och funderade nog då på hur hon kunde bli katolik; abdikation kanske?
Renässansen syns bland annat i portarna. Som norrporten framför en reminiscens av gamla kyrkogården. Intill sitter en minnestavla över skalden Johan Henrik Kellgren. Kanske han är uppe på nätterna för att fortsätta fajten med Bellman.
I gravlunden får man sörja sina anfäder. Eller kolla mejlen i mobilen.
Taket brann när blixten slog ner i tornet 1723. Nya tornet är ritat av Guran Josua Adelkrantz, pappa till arkitekten Carl Fredrik. Carl Hårleman bidrog med tornhuvarna. Inredningen är nödtorftigt återställd till miljön från 16- och 1700-talen. I minimuseet visas bland annat en dopfunt, skänkt av grannen De la Gardie på palatset Makalös.
| 35. Sväng vänster mot Jakobs torg | 99 m |
| 36. Fortsätt rakt fram till Jakobs torg | 85 m |
| 37. Sväng höger till Västra Trädgårdsgatan | 47 m |
| 38. Sväng vänster till Jakobsgatan | 260 m |
| 39. Sväng höger till Drottninggatan | 47 m |
| 40. Sväng vänster till Karduansmakargatan | 89 m |
Karduansmakargatan, Adelcrantzska palatset. Enda skälet att gå in på gatan är för palatset, som arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz byggde år sig själv 1755.
Visserligen ser man bara gaveln mot gatan, för hyresgästen Finansdepartementet har låst in sig så man kommer varken in på gården eller får se rokokoinredningen. Adelcrantz hade råd eftersom han var arkitekten på modet. Han ritade till exempel Adolf Fredriks kyrka, Kungliga Operan och slottsteatrarna på Drottningholm och Ulriksdal.
Palatset är enda huset som finns kvar efter grävskopornas härjningar runt 1960. Då försvann Svenska Dagbladet och Klarabohemerna från gatan. Som idag mera ser ut som en bakgård för Näringsdepartementet och annan DDR-inspirerad arkitektur i kvarteren. Inte ens prostituerade från Malmskillnadsgatan, som möter denna gata vid Brunkebergstorg, törs gå hit nattetid. Namnet har Karduansmakargatan fått av garvarna (karduansmakarna), som här beredde exklusiva getskinn. Jämför gatan 1962 och idag.
| Karduansmakargatan | |
| 41. Gå mot åt sydväst på Karduansmakargatan | 50 m |
| 42. Sväng höger till Herkulesgatan | 69 m |
| 43. Sväng vänster vid Klaratunneln | 17 m |
| 44. Sväng höger mot Vattugatan | 130 m |
| 45. Tvär höger till Vattugatan | 57 m |
| 46. Sväng vänster till Klara Södra kyrkogata | 100 m |
| 47. Sväng höger till Klara Västra kyrkogata | 94 m |
| 48. Sväng höger för att fortsätta på Klara Västra kyrkogata. Målet på höger sida | 14 m |
Klara kyrkogård, Klara Västra kyrkogata. På kyrkogårdarna möter vandraren kändisar från 1700-talet, i flera fall som gravstenar resta av Svenska Akademin. Ord på vägen ges i Lennart Hellsings nya bok Lunch på Klara Kyrkogård. Från sitt arbetsrum ser han lunchrastfolket duka upp takeawaysen på gravhällarna.
I fantasin möter de Cajsa Warg uppstigen från kistan i Klinckowska gravkoret (undanskymt på kyrkans norrsida). ”Burgare och råa fiskar / som japanerna dem lär!” Hellsings strofer är lika kvicka som Anna Maria Lenngrens, även hon med en sten här.
”Avstod artigt ’Dagens sallad’ / inte däremot ett glas” tillägnas Carl Michael Bellman som sänktes i en fattiggrav norr om kyrkan. Graven är borta för under minnesstenen finns hälleberg. Livet ovanför är Bellmanskt med hemlösa och missbrukare som kyrkan hjälper.
Predikstolen är ritad av Carl Hårleman, gravägare även han i Hellsingboken. Med lite tur kan man få se 90+ Lennart Hellsing vandra bland stenarna, för han bor strax intill.
| Klara Västra kyrkogata | |
| 49. Gå mot åt nordväst på Klara Västra kyrkogata mot Klarabergsviadukten | 41 m |
| 50. Sväng höger till Klarabergsgatan | 200 m |
| 51. Sväng vänster till Drottninggatan | 500 m |
| Drottninggatan |
Drottninggatan 59, Apoteket Ugglan. På samma plats sedan 1798 och är landets äldsta apotek.
Apotekaren Olof Johan Cöster flyttade då dit ett apotek som tidigare låg vid Hötorget. Skulle egentligen hetat Älgen men en sådan skylt var svår att få upp så det fick bli apoteket Ugglan.
Inredningen är från slutet av 1800-talet.
August Blanche dog i apotekare Tisells armar 1868. På väg från avtäckningen av Karl XII-statyn i Kungsträdgården fick dramatikern/publicisten känning i hjärtat och stapplade in på apoteket.
Apoteket ligger mellan Gamla Brogatan och Bryggargatan, där Taimour Abdulwahab sprängde sig bland julhandlande 2010.
Gamla Brogatan
Bästa gatan om man vill uppleva gamla Klara före grävskopornas lustmord i kvarteren. 1700-talets stenhus närmast Drottninggatan är borta. Västerut låg enkla träkåkar vid det som då kallades Kungsbrogatan och sträckte sig över Klara sjö utöver Kungsholmen.
Bellmans trassliga affärer tvingade familjen att ofta flytta i grannskapet, bl a till Lilla Munklädersgatan (som senare raderades av järnvägen). Han dog 1795 inne på gården till Bourdillska huset i korsningen Brogatan och Målargatan.
Kungamördaren Anckarström sägs ha bott i våningen under, där han sålde mjölk från en egen ko stallad ute på gården. Hans penningutlåning gav nog inte mycket i dessa fattigkvarter. Anckarström förlorade sitt huvud 1792 så frågan är om han träffade Bellman.
Letar man sig in på gården från Gamla Brogatan 30 återupplivas sekelgammal atmosfär på Vete-kattens uteservering. Än så länge, för snart byggs kvarteret om till lyxigt hotell.
Synd att inte fler gårdsmiljöer öppnas för krogar och butiker, som i många städer utrikes.
Drottninggatan 88, Hårlemanska malmgården i Centralbadsparken. Stig in genom den järnsmidda porten och möt en oas som blandar 17- och 1800-tal. Hårlemanshuset Drottninggatan 88b byggdes 1710 men fick sin rokokokaraktär av nygifte Carl Hårleman 1748. Arkitekten anammade snabbt den graciösa Louis XV-stilen han lärde sig under den franska resan. Nu gällde god smak och bekvämlighet som bröt av mot den gamla skolans pompösa byggande. Det försökte han tillämpa under färdigställandet av Stockholms slott.
Fast på sin egen malmgård hade han fria händer – och för den delen också för bygget av Observatoriemuseet som han ansvarade för fram till sin död 1753.
Hårleman hade nog gillat husets China store. För han inredde Kinapaviljongen som kung Adolf Fredrik överraskade sin drottning med på Drottningholm.
Adeln byggde herrgårdsliknande gårdar på malmarna redan på stormaktstiden. Sedan ville burgna borgare inte vara sämre. Överklassen ville sommartid leva sunt och odla i stora trädgårdar utanför stadsbebyggelsen. I stadens snusk dog fler än det föddes barn så folkmängden minskade under 1700-talets första halva.
Centralbadsparken är en rest av en sådan trädgård, fast den fick sin form på sent 1800-tal då Centralbadet byggdes. Ägaren såg samtidigt till att inreda malmgården i tidens smak.
.
Miljön är litterär. Stig Trenter lät mörda en änkefru i huset. Författarförbundet håller till i Drottninggatan 88A. Men Hjalmar Söderberg frekventerade inte Rydbergs i gatuplanet. Namnet har serveringen knyckt från klassiska nöjesetablissemanget Rydbergs hotell, som före första världskriget låg vid Gustav Adolfs torg. Vilket inte hindrar att man kan få en biff Rydberg serverad, varför inte efter ett dopp i ärevördiga Centralbadet.
| 52. Fortsätt på Drottninggatan | |
| 53. Sväng höger till Wallingatan | 93 m |
| 54. Sväng vänster till Holländargatan. Kyrkan på höger sida | 2 m |
Holländargatan, Adolf Fredriks kyrka. Under 1700-talet byggdes just inga kyrkor i Stockholm. Folkmängden krympte och återvann sin numerär från stormaktstiden först på sluttampen av seklet.
Enda undantaget är Adolf Fredriks kyrka, med grundstenen lagd av kungen med samma namn. Gustav III invigde den nästan färdiga byggnaden 1774, strax efter att Adolf Fredriks församling brutits ut från Klara.
Även om rokokon delvis syns fick arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz här tillfälle att strama upp arkitekturen nyklassiskt, i vad som i landet kallas gustaviansk stil. Från sin himmel, eller från Google maps, kan arkitekten se kyrkan utbredd som ett grekiskt kors.
Den klassiska inspirationen späddes på av Gustav III:s och Sergels italienska resa. Bildhuggarens altarskulptur är tillägnad franske filosofen René Descartes, som drottning Kristina rekryterade till en för tidig död i Stockholm. Lull-lull från 1800-talet ändrade inkråmet, men altaret och Adlercrantz predikstol är original.
Hjalmar Branting har en hög gravsten rest mot Holländargaten; i riktning mot Norrtullsgatan, där han bodde och intill Observatoriet där han studerade stjärnor.
Olof Palme nöjer sig med en enklare sten. Mycket av hans liv kretsar kring kvarteren – Juridicum, studentkåren, s-högkvarteret, ABF, biografen Grand och mordplatsen.
Holländargatan 28, (Rådmansgatan), Rucklet. Bodde Anckarström verkligen här före kungamordet? Det saknas bevis men dramaturgin kittlar fantasin.
När Gustav III for från Haga till operan såg han inte många stenhus omkring observatoriet. Det var mestadels landsbygd med små stugor och väderkvarnar uppe på höjderna.
Rucklet på Holländargatan låg farligt nära åsbranten där stockholmarna hämtade grus. En del gick åt för att fylla ut sankmarkerna i vad som fortfarande kallas Träsket utefter Sveavägen.
Från dessa fattigkvarter kom många av barnen som ogifta mödrar lämnade in på allmänna barnhuset, som från Drottninggatan sträckte sig efter Barnhusgatan. Hellre barnhusarbete och fosterhem än spädbarnsmord resonerade Gustav III.
Efter juridikstudierna på Norrtullsgatan höll Olof Palme till i Rucklet. Han jobbade då för en internationell studentorganisation, som förlängd arm till CIA enligt somliga. Hur som helst så behövde Palme inte ta många steg upp på Holländargatan 1968 för att käfta med studenterna som ockuperat sitt eget kårhus. Varken där eller i Rucklet rumlas det längre på några studentfester.
| 57. Sväng vänster till Rådmansgatan | 90 m |
| 58. Sväng höger till Drottninggatan. Spökslottet på höger sida | 62 m |
Drottninggatan 116, Schefflerleska palatset. Den som törs bör besöka Spökparken och Spökslottet nattetid. Måhända hörs ylanden från Hans Petter Scheffler, som lät bygga malmgården cirka år 1700 med ett franskt 1600-talspalats som förebild.
Så många somrar blev det inte i huset för han dog 1707, god för drygt 200 000 riksdaler. Han gravsattes norr om palatset där man senare kunde se skelettet i en multnat kista. Koret hade rämnat och det var fritt fram för Schefflers vålnad att jogga ylande i parken.
Spökpalatsets källarvalv påstods förr löpa ända till Döbelnsgatan. ”Ryktet går att man hittat restes av människor inmurade i källaren” säger husets intendent Nina Weibull. Hon hör oförklarliga hostningar i tomma rum men annars är hennes jobb att visa de 200 konstverken uppe i paradvåningen.
Nina Weibull, världsberömd för rosorna hon namngett, berättar livfullt om tavlor från holländskt 1500/1600-tal, rokoko och svenskt från 1700/1800-tal. Fast bara på arrangerade visningar. Annars tjuvhåller universitetet på lokalerna för sina egna festligheter; med förkärlek förlagda till Stora salen som Scheffler inledde med gyllenläderstapeter.
1779, samma år som amerikanska revolutionen, köper brukspatron Jakob von Balthazar Knigge palatset. Där skaffade han sig ryktet att vara så sjusärdeles elak att han 1796 hämtades av djävulen med en eldsprutande vagn i hiskelig fart.
Innan hann den svartsjuke mannen ta död på unga hustrun, som sägs spöka fortfarande i rummet där hon blev inlåst. Bevisligen en skröna för Anna Maria von Balthazar Knigge dog först 1825 och då gav Lovisa Bellman en rundlig pension. Bellmans änka hade levt utfattig ett par decennier då hon 1814 anställdes av Anna Maria som oldfru i malmgården. Även Jacob Knigge var trots ryktet filantropiskt lagd, bl a med stor donation till Enkehuset.
En sanning döljer sig dock bakom spökerierna. En augustinatt 1875 hördes operasångaren Gustav Sandström spela i huset och morgonen sköt han sig med en revolver. Ett par dagar tidigare hade han i operan Faust sjungit ”jag dör som en käck soldat”.
Drottninggatan 120, Observatoriekullen. Drottninggatans kullerstenar sträckte sig upp till Spökslottet. Sedan fick man köra på sand för att inte störa instrumenten i Observatoriet uppe på kullen, som är en rest av Brunkebergsåsen.
Före 1929 fick inte vanligt folk gå in i parken. Staketet sattes upp eftersom buset i parken utanför störde astronomerna. Om nätterna stal folk sand i brinken mot Sveavägen, eller Badstugatan som stråket hette då.
Därnere har Birger Asplund skapat en funkispark mellan hans Stadsbibliotek och Handelshögksolan. Det var nära ögat att man knyckt mer grus i kullen om bygget av ett nytt stadsbibliotek blivit av.
Kullens engelska park, som vi njuter av fortfarande, formgav arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz strax före sin död 1796.
De slingrande stigarna leder upp Observatoriet med café Himlavalvet i ena flygeln. Serveringen är stängd vintertid och Observatoriemuseet riskerar att snart stängas för gott. Läs mera i “Rädda Stockholms mest glömda museum”.
