Gustaf Albert var bara 4 veckor gammal när han 1861 lämnades in på Allmänna barnhuset. Så gjorde många ogifta mödrar som såg små möjligheter att kunna försörja sina barn. Men det kostade ganska mycket att lämna ett barn till Allmänna barnhuset. 1903 betalade Nils Gotthards mamma exempelvis 500 kronor för att få sin son intagen.

Ibland kunde man få hjälp från fattigvårdsnämnden, men det fanns också en möjlighet att “amma in” barnet. Så gjorde Gustaf Alberts mamma Carolina Länngren. Det innebar att mamman anställdes som amma på barnhuset för att under 8 månader amma sitt eget och andra barn. Ammornas barn blev inte kvar lika länge – Gustaf Albert lämnades efter fyra månader till en fosterfamilj.

Om Barnhusets ammor

Under sin tid på barnhuset skulle amman inte bara amma, utan även hjälpa till med övrigt arbete. Om hon avbröt sin tjänst i förtid – eller om hennes mjölk sinade så att hon inte längre kunde amma – måste hon betala mellanskillnaden för barnets intagning, eller ta med sitt barn därifrån utan att få någon fortsatt hjälp.

För att bli anställd som amma måste man förstås ha gott om mjölk samt vara frisk och sund. Men det räckte inte.

Bilden ovan visar en del av ett plakat med 1860 års regler för ammor. Det satt sannolikt på väggen i Allmänna barnhuset och är underskrivet:

Stockholm och Allmänna Barnhuset
i Mars 1860
H A Abelin, Överläkare

Hjalmar August Abelin (1817-1893) var 1856–1882 överläkare vid Allmänna barnhuset, och från 1858 även professor i pediatrik vid Karolinska institutet. 1866 valdes han till ledamot av Vetenskapsakademien.

Målningen av H A Abelin är gjord av Vilhelmina Lagerholm (1826-1917), (Public domain) via Wikimedia Commons.

Det första och viktigaste kravet på en amma var att vara gudfruktig, lydig, hövlig och vaksam. Amman skulle vidare med oavlåtlig uppmärksamhet, ömhet och kärlek sköta barnen i enlighet med vad läkare och amsalsförestånderska förordnar. Hon skulle aldrig lägga spätt barn hos sig i sängen – man ville inte riskera att “ligga ihjäl”, alltså kväva, barnet.

Amman skulle inte allenast hålla barnen rena och snygga, utan även sig själv, samt ansvara för och noga vårda de kläder och andra persedlar till dagligt bruk som hon emottagit. (Se särskild förteckning nedan.)

Amman skulle dessutom sköta de övriga sysslor förestånderskan tilldelade henne, exempelvis att “med största varsamhet” sköta eldning i ammsalar och tillhörande kök, hämta ved, skura och städa salar, korridorer och trappar. Dessutom ingick lappning och lagning av både ammors och barns kläder.

Enligt punkt 10 fick amman “ej gå utom Barnhuset utan därtill av förestånderskan erhållet tillstånd.” Hon fick inte heller byta eller sälja den mat hon fick, eller utan tillstånd ta upp någon mat från matsalen till ammsalarna – “av vad namn det vara må”.

De sista punkterna handlar om anställningsvillkor och sanktioner.

Pkt 13: Bryter amma mot något av ovanstående skiljs hon genast från sin tjänst och får ta med sitt barn därifrån utan att få någon fosterhjälp.

Pkt 14: Amma får till Barnhuset medtaga eget barn, vilket dock bör utlämnas till fosterföräldrar så fort dess ålder och hälsa medgiver. Amma utan eget barn får i lön 5 kronor i veckan.

Pkt 15. Amma som utan anmärkning tjänat sin tid ut får sitt barn antaget som barnhusbarn. Avflyttar amman tidigare prövar Kungl Direktionen om och på vilka villkor hennes barn kan antagas som barnhusbarn.

På ett plakat från 1800-talets andra hälft, som troligen också suttit på väggen i Allmänna barnhusets lokaler, finns en förteckning över hur en amma i tjänst skulle vara klädd, samt hur mycket tyg och vadd som gick åt till de olika plaggen.

Tillverkningstariff för Ammbeklädnaden

• En klädningskofta: 30 m 70 cm brett bomullstyg samt, till foder, 75 cm 84 cm brett domestik (grovt bomullstyg)
• En klädningskjortel (klänning): 4,5 m 70 cm brett bomullstyg samt 60 cm 84 cm brett domestik
• Underkjortel av vitt ylletyg: 1,5 m 150 cm brett ylletyg samt 15 cm domestik till linning
• Underkjortel av vit domestik: 3,2 m 84 cm brett domestik
• Lintyg (överdel) av domestik: 3 m 84 cm brett domestik
• En nattröja av domestik: 2 m 84 cm brett domestik
• Ett förkläde av vit domestik: 1,0 m 84 cm brett domestik
• En utankofta (tjockare): 3,5 m 70 cm brett bomullstyg, 3,5 meter fodertyg av samma bredd samt 1/2 kilo vadd

Ibland kunde kvinnan få behålla något av plaggen efter avslutad tjänstgöring, men det var inte självklart.

Trots det hårda arbetet och den dåliga lönen var det många som ansökte om att få amtjänst på Allmänna barnhuset. En hel del fick avslag, ibland för att det för ögonblicket inte behövdes flera ammor.

I ett cirkulär från 1919 fastställde Kungl Direktionen hur man ansökte om att bli amma:

Modern måste inställa sig på barnhuset helgfri tisdag kl 10-11 för att jämte barnet “besiktigas” av överläkaren. Sökande skulle medföra dopsedel för barnet och frejdebetyg för sig själv, om hon bodde på landet, flyttningsbetyg om hon bodde i Stockholm. (Frejdebetyget skrevs av en församlingspräst och beskrev personens kristendomskunskaper och uppförande under tiden i församlingen.)

Om amman ville att hennes barn skulle bli barnhusbarn skulle ansökan inges till barnavårdsnämnd eller annan kommunal myndighet, och 240 kr av intjänad amlön avdragas.

Hur gick det för Carolina Länngrens son Gustaf Albert, “barnhusbarn 6033”?

Barnhusbarnen skulle så snart som möjligt utackorderas, helst till familjer på landet. Fosterhemmen fick betalt för att ha hand om barnen och Barnhuset fortsatte att ha ansvar för dem tills de var 14 år. Alla anteckningar om barnen skrevs in i så kallade barnrullor.

I rullorna kan man se att Gustaf Albert den 14 juni 1861 utlämnades till bonden Jan Eric Lundin i Björkberga, Närtuna församling. I stadsarkivet kan man sedan följa alla hans flyttar mellan åren 1861 och 1874.

I februari 1869, när Gustaf Albert var 8 år, flyttade han från fosterfamiljen till en man som hette Frans August Habolin och bodde på Norrmalmsgatan i Jakobs församling. Habolin var sedan 1865 gift med Gustaf Alberts mamma Carolina Charlotta Länngren, som nu fått två söner till, Emil Anton August och Joseph Bernhard Zacharias. I mantalsuppgiften 1869 skriver “boktryckerikonstförvandt” (boktryckare) Habolin under på att han bor med hustru och tre barn samt tjänstepigan Eva Helena Englund. Gustaf Albert hade alltså flyttat hem till sin mor och sina halvbröder.

Men redan den 28 mars 1870 återlämnades han – enligt en registernotering på grund av fosterfaderns död. För 1870 dog Frans August i lunginflammation. Han hade ännu fyllt 45 år.

Enligt den norska släktforskningssidan “Bokbinderifaktor Frans August Habolin og Traktörsenkan Carolina Charlotta Länngren Habolin” bodde änkan 1871 vid Oxtorget med alla sina tre söner. Men efter 1872 nämns inte Gustaf Albert där heller.

Fortsätter man att följa Gustaf Alberts öden i Barnhusets rulla ser man att han har återlämnats och utlämnats ett antal gånger, men i stort sett bott i samma område och arbetat som skomakarlärling. Den sista noteringen lyder:

27 oktober 1874: Flyttad till skomakaregesällen Lindström, Malmskillnadsgatan 48 A, Jakobs förs