Filmen ”Historien om Roslagsbanan” (2019) är fylld av möjligen onyttigt vetande, bland annat att smalspåriga järnvägar även kallas ”Swedish three-foot gauge”, eftersom det bara är i Sverige de funnits. Och den enda som fortfarande är i reguljär drift är just Roslagsbanan – det som finns kvar av den.
För banan har varit längre och mera vittförgrenad. I många år gick den dessutom ända in till Engelbrektsplan – och för att få gå in till stan blev den elektrifierad redan ungefär 30 år tidigare än övriga svenska järnvägslinjer.
Men historien började redan i slutet av 1800-talet.
1874 beslöts att en järnväg skulle dras mellan Uppsala och Länna: Uppsala-Länna järnvägsaktiebolag bildades. I november 1876 öppnades sträckan för trafik och från 1908 ingick bolaget i Stockholm-Rimbo Järnvägsaktiebolag (SRJ). 1884 sammanbands den banan med linjen till Norrtälje och 1885 öppnade SRJ linjen från Stockholm Östra till Rimbo.
Det blev början till dagens Roslagsbana. (Kartorna är ur ”Historien om Roslagsbanan”.)
Bilden från Järnvägsmuséet visar Stockholm-Rimbo Järnväg, SRJ: Första tåget på Rimbobanan vid Rimbo station 1885.
På Järnvägsmuséet finns även nedanstående teckningar från Rimbobanans invigning den 19 december 1885, föreställande: “Stockholm Östra Station”, “Näs vid Sparren”, “Rimbo”, “Wallentuna Kyrka” samt “Återkomsten”. (Teckningar af V Andrén, Ny III Tidn 52/1885)
Den 20 december 1890 invigdes Djursholmsbanan, som gick från Stockholm Östra till Djursholms Framnäsviken. Den banan var då helägd av fastighetsbolaget Djursholms AB, som hade bildats året innan för att sälja villatomter på mark som tillhört Djursholms slott.
Tanken var att tjänstemännen i de nya villorna bekvämt skulle kunna ta sig till jobbet i den smutsiga innerstan – helst utan att behöva promenera ända ut till Östra station. För att tågen skulle få fortsätta ända in till Engelbrektsplan krävde staden dock att banan skulle vara elektrifierad, för att inte (ännu mera) förorena stadsluften.
1895 blev Djursholmsbanan därför som första järnväg i Sverige elektrifierad, ungefär 30 år tidigare än övriga linjer.
Med undantag för några år på 20-talet låg slutstationen för Roslagsbanan sen ända fram till 1960 vid Engelbrektsplan: Tågen fortsatte förbi Östra Station, sneddade över Valhallavägen och förbi Lill-Jans Plan in på Engelbrektsgatan, där de följde Humlegården ända ner till Engelbrektsplan, mellan Birger Jarlsgatan och Kungl Biblioteket.
Bilden överst på sidan visar Engelbrektsplan 1925: På spåret står ett tåg med “kombinationssläp” (el- och gasljus, för Djurholms- eller Österskärslinjerna), byggt av Asea 1914-16. Bortom skymtar en av sommarvagnarna. (Foto av Oscar Halldén (PD), Järnvägsmuséet. )
Hörnhuset med adress Engelbrektsplan 2 uppfördes 1914 för Stockholm-Roslagens Järnvägar, och järnvägsbolagets stationsur finns fortfarande kvar på fasaden.
1901 förlängdes Djursholmsbanan till Eddavägen. Samma år öppnades Österskärslinjen ut till Åkersberga och 1906 drogs den vidare ända till dagens slutstation Österskär. 1910 öppnades stationen Kragstalund (Byle) och samma år öppnades första delen av Näsbyparkslinjen, till Altorp.
Först 1937 förlängdes banan från Altorp ända ut till Näsbypark. Då blev Djursholms Ösby en viktigt grenstation för tre olika linjer. Fortfarande finns både ställverket och det gamla stationshuset kvar, fast ingen av dem har kvar sin ursprungliga funktion.
Från stationshusets tak visar fortfarande den stolta metallflaggan att här finns SRJ (Stockholm-Rimbo Järnvägsaktiebolag) – även om det numera ingår i kategorin ”Ej längre existerande svenska järnvägsbolag”.
Så här såg stationen ut 1950:
Stockholms Östra Station invigdes 1932. Stationshuset ritades av Albin Stark och beskrevs som: ”Ett värdigt stationshus för allmänheten”, med bland annat en stor plafondmålning föreställande olika yrkesmän från Roslagen.
Ända sen 1935 är det samma familj som äger och driver restaurangen med svensk husmanskost en trappa upp. Av deras hemsida framgår att restaurangens inredning är original från begynnelsen, förutom en glasvägg som tillkom på 50-talet för att man skulle få servera vin:
”Vin fick nämligen bara serveras i slutna rum.
(Inte särskilt slutet! Men godkänt).”
Ibland kunde det bli trångt vid Östra Station. 1965 rapporterade DN om ett tillbud – som ser dramatiskt ut, men faktiskt varken orsakade personskador eller tågförseningar!
På 60-talet började bussarna konkurrera ut tågen. 1960 la man ner sträckan från Östra in till Engelbrektsplan, 1969 försvann tågen till Norrtälje och spåren revs upp. 1972 tog SL över driften av Roslagsbanan, och planerade att driva den i fem år, för att sedan ersätta den med bussar.
1976 las hela Djursholmsbanan ner och året därpå även järnvägen från Uppsala till Rimbo. (Delen ”Upsala-Lenna” finns dock kvar som museijärnvägen ”Lennakatten”.)
Detta kan jämföras med det vidsträckta område som ”Roslagsbanans järnvägs- och omnibusnät” täckte in 1936:
1975 hade SL beslutat att förlänga T-banan från Mörby till Täby C, vilket planerats ända sen 60-talet och skulle göras på bekostnad av Roslagsbanan.
Nu blev banan på allvar nedläggningshotad. 1980, efter 40 000 namnunderskrifter, hölls en folkomröstning i Täby och Vallentuna: 72% i Täby och 94% i Vallentuna röstade nej till T-bana. I Täby fruktade man ”buslivet vid T-banan” (speciellt ändhållplatser) och i Vallentuna måste valet ha varit enkelt: Röstade man ja skulle man ju varken ha fått T-bana eller Roslagsbana…
Trots folkomröstningen dröjde det till 1983 innan det slutligt bestämdes att Roslagsbanan skulle bli kvar.
I filmen ”Historien om Roslagsbanan” visas avslutningsvis nedanstående aktuella linjesträckning. Sedan 2019 har dock Arninge station och bussterminal tillkommit mellan Hägernäs och Rydbo: “den nya knutpunkten för kollektivtrafiken i Nordost” öppnades 12 december 2021.
Och historien om Roslagsbanan fortsätter. Nu utreds hur en förlängning av Roslagbanan till city kan göras på bästa sätt. De nya tågen testkörs på banan och fler sträckor får dubbelspår. Den som lever får se. Här kan man fortsätta att följa den fortsatta planeringen.
Bilden nedan visar en gammal mugg från tiden när ropen skallade: ”Riv hellre upp ett dåligt beslut än en bra järnväg!” Den är gammal och sliten, men texten syns ändå fortfarande:
Vi satsar på bekväm
trafik och tätare turer på
Roslagsbanan.
Klart 1997
/SL
