Kungens får – Många stockholmare har egna minnen av hur de gick genom stan.

“Kungens får” är allmänhetens informella benämning på får som betat i Drottningholms slottspark, i Hagaparken och på Djurgården, även om inga av dessa får någonsin ägts av kungen personligen. Den första fårhjorden som dokumenterat kallades Kungens får var de 250 djur som under kung Gustaf V:s regeringstid år 1924 av Kungliga Byggnadsstyrelsen inköptes från England och sedan hölls i Dragonstallet vid Drottningholms slott fram till 1954, under ledning av en anställd fåraherde.

Prinsessornas filt av ull från kungens får
Annons i DN 1939

Namnet dyker först upp på filtar från Tidstrands yllefabrik vid Solarfskvarnen i Sågmyra i Dalarna, där man vävde “Prinsessornas filt”, små barnfiltar med prins- och prinsessmönster.

Förpackningen hade bilder med de så kallade Hagasessorna; Birgitta, Margaretha och Désirée, samt texten “delvis av ULL från KUNGENS FÅR vid DROTTNINGHOLM”.

År 2008 registrerade Djurgårdsförvaltningen benämningen “Kungens får” som varumärke inom två klasser:

  1. Kulturverksamhet inom området naturvård genom betande får på Kungliga Djurgården i Stockholm i avsikt att hålla landskapet öppet.
  2. Naturvård genom betande får på Kungliga Djurgården i Stockholm i avsikt att hålla landskapet öppet.

Men får har hållits vid Drottningholms slott i århundraden. Och liksom på övriga kungsgårdar runtom i Sverige kallades gårdens boskap kungens: “kungens får”, “kungens kor” och “kungens hästar” i Kungliga Hovstallet. Det sista av “kungens lejon” (som hölls i bur på Lejonslätten, vid nuvarande Nordiska museet) sköts år 1792, och drottning Kristinas lejon och tigrar höll till vid Kaknäs på Djurgården (en annan kungsgård).

I Söndags-DN 5 juni 1927 finns under rubriken “Kungliga fårfarmen på Drottningholm” en lyrisk beskrivning av hur “inne i Drottningholmsparkens frodiga grönska en väldig fårahjord spritter till, den vackra gulbruna collien rusar upp ur sina meditationer vid herdens fötter och gör en lov kring fältet för att samla ihop sin spridda skara igen… Man får engelska tavlor i tankarna.” Bilden ovan är från artikeln, liksom bilden nedan, som visar hur kungens får drivs till bete.

Kungens får på bete 1927


Artikeln fortsätter: Kungen har en av landets bästa och största fårbesättningar på Drottningholm. 1908 inköpte slottsförvaltare Ernst Björkman för kungsgårdens räkning tio tackor och en bagge från Barsebäck och lät dem frodas i parken – till förargelse för åtminstone en insändare i DN, som tyckte de var “skräpiga”. Nu finns där 150 djur samt en väldresserad vallhund och utbildad herde. Fåren håller parkens gräsmattor i bättre skick än en trädgårdsmästare skulle kunna.

Sedan 1870-talet hade fåraveln i Sverige gått tillbaka, men i kristiden blev det brist bland annat på ull och ylle, 1917 bildades Svenska fåravelsföreningen och 1918 kom statspremieringen till stånd och den svenska fåraveln blev utvecklingsduglig. Kungen har fått många vackra medaljer för sina får: exempelvis första priset vid den stora utställningen i Göteborg 1922 för den präktige baggen Mästerman, som nu lämnat Drottningholm.

Åren 1947–1986 drevs Stockholms stads får vid midnatt 5-6 juni, alltså natten till nationaldagen, till sommarbete på Norra Djurgården (Gärdet) där de sen betade på framför allt Ladugårdsgärdes gräsytor och hölls i en nattfålla vid Kungliga Borgen. 1986–1991 låg sommarbetet på Järvafältet och år 1991 avvecklade Stockholms stad sin fårhållning. Sommarbete och vinterstall har skiftat under åren, liksom får-ansvariga.

Många stockholmare har under åren följt med fåren på deras vandring, ibland även tidningar.

Den 7 juni 1980 skriver DN: Nu har sommaren definitivt kommit till Stockholm, för nu har kungens fårahjord intagit Gärdet för sin sommarvistelse. 300 bräkande får anlände dit strax före klockan 5 på fredagsmorgonen, efter drygt fem timmars vandring från vintervistet i Åkeshov.

1991 följde barn, vuxna och pressfotografer “Kungens får på den sista färden” från vintervistet i Åkeshov till sommarbetet på Järvafältet: “I höst ska de slaktas, allihop. Visserligen är de sjuka, men orsaken till avvecklingen är att fritidsförvaltningen (som nu ansvarar för fåren) saknar pengar för att fortsätta med fårtraditionen.”

Kungens får på väg 1991

Fast året efter rapporterades att “fåren går igen” – åtminstone gick nya får till sommarbete vid Stora Skuggan (Fiskartorpet).

“De Kungliga Slotten” finns en video från fårsläppet 2021 och texten:

Från början av maj betar “Kungens får” på Kungliga Djurgården – en tradition sen mer än hundra år. Betesdjuren hyrs årligen in för att hålla kulturlandskapet öppet och bibehålla den biologiska mångfalden.

“Kungens får” är väletablerat i folkmun och ett begrepp som lever kvar sedan långt tillbaka och har i dag överförts till dagens verksamhet, även om fåren inte ägs av Kungen. Det kungliga består i att de betar och vårdar landskapet på kunglig mark i Kungliga Nationalstadsparken. Närmare 400 djur släpps på grönbete på Norra Djurgården. Traditionen startades 1924, och fram till 1986 drevs fåren genom staden ut till Djurgården.

Fårsläppet 2021:


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *