I början av femtiotalet vaggade det omkring gäss kring Sofielundsplan i Enskede. Många av gässens grannar minns dem väl, men de enda bildbevisen för att de faktiskt har funnits togs den 20 november 1948 av fotografen Gunnar Ekelund, som egentligen hade velat bli trädgårdsmästare, men hamnat som fotograf för SS (Stockholms Spårvägar).

På bilden ovan ses en gåsflock på väg att gå över spårvagnsspåret. Trafiken var inte tät på den tiden, och enligt ögonvittnen stod bilar, bussar och spårvagnar andäktigt stilla och väntade på sin tur att få använda Nynäsvägen. Här kan man läsa mera om gässen och hur minnet av dem lever kvar.

Gunnar Ekelund föddes i Stockholm 1910 som det yngsta barnet av fem. Han var inte ens tre år när han drabbades av polio, och under barn- och ungdomstiden opererades han flera gånger för sviterna efter sjukdomen. Hans far var präst och kallades 1913 till en tjänst i Karlskoga. Barnen skickades till olika skolor i landet och bodde inackorderade i familjer eller på Lundsberg. Senare flyttade familjen till Torsby, och Gunnar såg sig hela livet som värmlänning.

På grund av sin polioskada kunde han inte bli trädgårdsmästare, utan gick i början av 1930-talet Slöjdskolans fotografiska utbildning i Göteborg, och fortsatte utbildningen i Berlin. Sedan mönstrade han som fotograf på kryssningsfartyget Kungsholm som gick till New York och vidare till Västindien.

1935 var han tillbaka i Sverige och öppnade sin första egna fotoateljé i Enskede. Ateljén låg lite avsides och Gunnar fick istället tag i en studio på Hornsgatan. Affärerna gick ändå inte bra, och han hade planer på att utvandra till Amerika tillsammans med flickvännen Ulla och hennes föräldrar. Det var dock omöjligt, eftersom Ullas far var medlem av Sveriges kommunistiska parti. När Gunnar fick reda på att det i Landskrona varken fanns fotoaffär eller -ateljé tänkte han att det borde vara en bra ort att flytta verksamheten till.

1938 lastade paret sina ägodelar och hela ateljéutrustningen på en båt. När fartyget lade ut från Riddarholmskajen stod Ullas mamma med ett lakan på Skinnarviksbergets högsta punkt och vinkade farväl. Eftersom de inte var gifta hade de först varsin bostad, men till sommaren vigdes de av Gunnars far som ju var präst. Under kriget arbetade Gunnar som fotograf för Landskronapolisen samtidigt som paret drev sin nystartade fotoateljé Eko-foto, där Ulla ansvarade för porträttfotograferandet. Men affärerna gick dåligt, och under kriget blev det brist på fotopapper, film och framkallningsvätskor. 1946 såldes Eko-foto och familjen, nu utökad med en dotter, flyttade till Stockholm.

1948 anställdes Gunnar som fotograf vid Stockholms Spårvägar, och Ulla blev assisterande modefotograf vid Bonnierföretagen. Som fotograf vid spårvägen skulle han dokumentera kollektivtrafikens kraftiga utveckling. Här kan man läsa mera om hur spårvagn och tunnelbana byggdes ut till de nya förorterna.

Många av hans bilder finns i den 1941 startade personaltidningen Spårväg & Buss. I tidningens första nummer lägger redaktören Wilhelm Öjarson fram en programförklaring för den fortsatta verksamheten.

Tidningen skall stärka samhörighetskänslan inom spårvägsbolaget, den skall hålla företagets anställda underrättade om inte bara vad som händer inom bolaget utan också om spårvägs- och bussdrift överhuvud. Vidare skall föreningslivet inom företaget skildras och likaså den fackliga verksamheten.

Men här finns också bilder från ett idylliskt femtiotal: Personal som njuter i vårsolen eller utnyttjar sin ledighet mitt på dagen till att slipa på båten. Nedan är det förare 3837 Gösta Bohlin och konduktör 3855 Arne Nyberg som tar rast vid Blockhusudden 1949 (med 69ans buss i bakgrunden).

Under åren 1948 till 1964 var Gunnar Ekelunds fotografier ofta omslagsbilder till tidningen, som också innehåller många fotoreportage. Att döma av bildurvalet och anteckningarna som finns i registret över fotografierna hade han en mycket stor frihet att själv leta motiv – exempelvis gässen vid Sofielundsplan.

Gunnar Ekelund var mycket intresserad av teknisk utveckling och moderniteter, liksom av konst. I samband med sitt arbete blev han mycket god vän med konstnärinnan Siri Derkert, som bland annat dekorerade Östermalmstorgs tunnelbanestation.

Bilden nedan visar försök med sandblästring för Derkerts konst i tunnelbaneutsmyckning 1962, Siri Derkert och Carl Nesjar.

Han kunde ge sig ut i trafiken bara för att hitta bra omslagsbilder. Men den första omslagsbilden med hans namn visar den blivande tunnelbanan vid Sveavägen, med Stadsbiblioteket i bakgrunden.

De första kvinnorna i trafiken finns förstås på hans bilder. Nedan är det Margit Claesson, SS första kvinnliga bussförare, som sitter vid ratten i Metropolen, med bildtexten:

Den 25 mars 1959 är det ett år sedan Margit Claesson, som den första kvinna i spårvägens historia, intog en förarplats. Artikel i tidskriften Spårväg & Buss nr 3 1959. Claesson kör linje 64, dåtidens längsta linje som är 21 km och tar nära en timme att köra.

Några år in på 1960-talet blev det färre bilder av Gunnar Ekelund i Spårväg & Buss, antagligen på grund av hans försämrade hälsa. Sviterna efter polion hade han dragits med hela livet och släpandet på den tunga kameraväskan gjorde säkert inte saken bättre. Han avgick med sjukpension från spårvägen, som 1967 hade blivit SL. Gunnar Ekelund avled 1979.

Källa: Digitalmuseum

En del av hans bilder finns samlade i boken “Stockholm i svart och vitt: 100 fotografier från vårt 50-tal”, utgiven av Trafik-nostalgiska förlaget.