Katarinahissen Stockholms Eiffeltorn, byggt 1889? Eller snarare: att Eiffeltornet är Paris Katarinahiss – eftersom den invigdes av Oscar II 1883. Visserligen inte 330 meter utan bara 38. Men har å andra sidan en 200 meter lång gångbro med magnifik utsikt. Måltid i krogen Gondolen i stålskelettet under bron. Efter 2027 sänker sig hissen ner till Saltsjöbanans station.
Katarinahissens ingenjör Eiffel hette Knut Lindmark, kaptenen som på bara två år lyckades bygga hiss och gångbrygga. Till ett lönsamt företag olyckskorparna till trots. Han hade i Argentina chefat för bygget av 200 mil järnväg i Argentina och följaktligen van att bygga broar. Även tunnlar, vilket kom till pass då han trots svårigheter sprängde för en gångtunneln genom Brunkebergsåsen. Han blev välbärgad men ruinerades efter konkurser av Motala verkstad och Långholmens varv. Där han 54 år gammal sköt sig med en revolver.
Hissen med ny hisskorg öppnade i oktober 2023, efter renovering ett tiotal år. Utan konduktör och gratis, än så länge. Om nya maskineriet fungerar vill säga för av och till strejkar hissen. I så fall kan man ta hissen i KF-huset, ända upp. Eller till planet under, kanske för en bättre lunch på Gondolen. Ett namn restaurangen fick vid öppnandet 1935, inspirerat av Zeppelinarna.
Fast första hissen hade också problem. Tornet var illa pålat och sjönk cirka en centimeter varje år. Ångmskineriet mankerade Valborg 1898. En onykter maskinist glömde fylla på vatten så det blev fritt fall för hisskorgen.
Eifeltornet och Katarinahissen byggdes efter samma princip som Mecccano, pojkleksaken med standardiserade delar, som lanserades 1901. Lego är mer som att bygga broar av sten.
Bildgåta: En skylt, men ingen ingång till skyddsrummet. Men var under denna vandring?
Stopp 1. Hissnande turen till bryggan över Katarinavägen
Turen kostade i begynnelsen fem öre upp och tre öre ner. Drivet med ångmaskinen tills elektriciteten tog över 1915.
Bron är en bra plats för en selfie med Stockholms Ström som bakgrund. Visserligen med högt nätstaket för platsen har varit avstamp för livströtta.
Mer om Katarinahissen i StockholmsMix. Klicka.
Härifrån syns populära turistfällan Katarinavägen upp till Fjällgatan. Stora Glasbruksgatan (efter glasbruket på 1660-talet) slukades av Katarinavägen och finns bara kvar som en blindtarm nära kröken mot Renstiernas gata.
Trapporna med Harald Lindbergs trappor nedanför bron är ett alternativ till hissen. Thor Modéens trappor längre ner på Katarinavägen är spärrade tills vidare.
Mer om
Se StockholmsMix vandringsguide för Katarinavägen.
Stopp 2. Gångbron över Klevgränd. Förr Glasbruksgatorna som var ett syndens näste
Stomatolreklamen lyste upp Katarinahissen fram till 1933 då KF-huset byggdes. Skylten förpassades till huset Klevgränd 1B, synlig fortfarande. Dit kan man ta sig på Thor Modéens trappor då de i sinom tid får brukas. Gemytlige Modéen och Stomatol hör ihop, i reklamfilmerna.
Ledtråd bild: ta med en spade.
Klevgränd hette för Lilla Glasbruksgatan efter fabriken på 1660-talet. Var tillsammans med lika trånga och smutsiga Stora Glasbruksgatan stadens backiga utfart åt Nackahållet. Utsikten låter oss ana misären sent 1800-tal, illustrerat av P A Fogelströms målande beskrivning i Mina drömmars stad.
Wallmanska fröjden var danssalogen vid Lilla Glasbruksgatan 1. Till folklig förnöjelse av Mosebackekrögaren C A Wallman, tills han gjorde konkurs och Frälsningsarmén tog över 1886. Fröjden, som också hette Wallmanska Teatern är riven och kan bara ses som foto.
Wallmans salonger finns inte längre men det gör Södra Teatern som Wallman byggde upp efter stora branden i Mosebackekvarteren1857.
På fasaden sitter Rolf Swedbergs skulpturgrupp, satt till hundraårsminnet av kapten Rollas ödesdigra ballonguppstigning. Som startade i maj 1898 från Mosebacke och slutade med en dränkt aeronaut utanför Ljusterö. Om man kikar noga mot Södra Teatern syns han som plåtfigur hängande i “ballonglinorna”. Inhyrda från Dihlströmska arbetsinrättningen skulle greppa linorna. Men ett hjon råkade stå på linan, underredet vickade och fallskärmen föll ur. Rolla gjord honnör och flög iväg, utan chans att lämna farkosten.
Klicka till StockholmsMix Kapten Rollas dramatiska sista luftfärd – och vad som hände sen
Stopp 3. Mosebacke torg, Stockholms Montmartre
Gmap GStreetView OpenStrMap
Branta gator, konstnärer, krogar, horhus, folklig underhållning. Kvarteren runt Mosebacke kallas inte för inte Stockholms Montmartre. Som i konsthistorikern Gustav Näsströms film, svensk teves första kulturprogram.
Mycket kring torget är sig likt sedan 1800-talet. Allsköns folkliga evenemang, numera med musikaliska framträdanden, på Södra Teatern – som teater en av Sveriges äldsta. Förlustelser redan på 1600-talet, då benämnt Fiskaretorget som påminnelse om de första som slog sig ner på berget.
Underlag till lärarhandledning. För lektioner och vandring.
Mjölnaren Johan Hansson Hök Moses med en kvarn på Katarinaberget gav på torget sitt namn, först som Moseberg och på 1800-talet Mosebacke. Hans andra kvarn kan spåras i Hökens gata, som löper från torget ner till Götgatan.
En tragisk händelse knyts till Nils Sjögrens staty Tre systrar på Mosebacketorget. Nämligen de två kvinnorna som kastrerade slaktardrängen som gjort dom med barn. För att dränka honom och sedan sig själva i Hammarby sjö. En sorglighet 1911 berättad i pressen, i skillingtryck och i P A Fogelströms bok Söder om tullen.
Läs i StockholmsMix: 1911, Den förskräckliga historien om flickorna som dränkte sig i Hammarby sjö
Stop 4. Södra Teatern, musikaliska attraktioner på museal arena
Innan Thor Modéen blev pilsnerfilmstjärna var han på 1920-talet Södra Teaterns dragplåster. Därför hedrad med namnet Thor Modéens Trappor mellan Katarinavägen och Klevgränd (för närvarande avstängda).
Periodvis lämnade Modéen inte huset. Han bodde högst upp, uppträdde på scenen och åt i källarrestaurangen.
Till åren komna radiolyssnare minns Hasse & Tage ihop med studentikosa kompisar i Radio Mosebacke. Som radion spelade in på Södra Teatern. Enda republiken med en kung, vid namn Sune.
Ur Stieg Larssons Luftslottet sidan 166: Mikaels Blomqvists syster, advokaten Annika Giannini, möter Lisbeth Salander på Södra Teatern (samma miljö i slutet på Luftslottetfilmen). Mikael hoppar ur Lisbeths säng och tar en taxi från Södra Teatern på sid 375 i samma bok. Annika och (Kalle) Blomqvist hänsyftande på Astrid Lindgren.
Stopp 5. Mosebacke torg mot Fiskargatan. Pensionerat vattentorn framför “1800-talsdator”
Gmap GStreetView Goto
Kommunala vattnet orkade bara upp två våningar i husen på Söders höjder. Därför byggdes vattentornet 1896, ritat av Ferdinand Boberg – likt ett riddartorn i tidens nationalromantiska anda. Pumpstationen under terrassen används fortfarande men tornets vattenmagasin togs ur bruk 1960. En hyresgäst bor i gamla maskinistlägenheten.
Bakom tornet grenslade över Fiskargatan tornet med optiska telegrafen, med start 1838. Som betjänades från Bångska huset intill. Andra bilder tyder på anläggningen fanns på husets tak fram till stängningen 1866.
Det fanns två master med vridbara järnluckor på fyra tvärslår. Den ena signalerade norrut mot Vaxholm och Furusund, som kunde varna för ryssen men också tillät civil trafik. Den andra var riktad mot Dalarö av samma orsak. Eller tipsa om båtlaster var på väg in till staden.
Klicka till StockholmsMix: Stockholms optiska telegraf: 1792 uppfanns i Frankrike den optiska telegrafen, två år senare hade Sverige sin egen variant.
Luckorna fungerade som nollor och ettor i datorn, i en sifferkombination likt datatermen byte. Krypterat, så det krävdes en kodbok i vardera ändan. Stationsstafetten med kikarförsedda vakter fungerade som transistorer i ett datanät. Om sikten var god och personalen vaken vill säga.
Svar på bildgåtan: Torghörnan Svartensgatan 11. Ingången till Katarinas skyddsrum är täckt med jord. Ta med spade om det blir krig.
Stop 6. Mosebacke Terrass. Insup, inte punch som anno dazumal, utan staden skönhet.
Enkelt käk, glass eller en bira på träbänkar. Samma charm som på morfars tid. Eller morfarmorfars för etablissemanget, ovanpå kägelbanor i gjutjärnskelett, kom till andra halvan på 1800-talet. Där punsch dracks i dåtida schweizeriet, numera återuppståndet för konserter.
Förlustelseställe redan då Gustav III var kung. Vilket konstnären Elias Martin låter oss ana cirka 1792. Och Ferdinand Tollin femtio år senare.
Stieg Larsson gick ofta till serveringen på Södra Teaterns terrass. Hit gick också de sörjande efter hans begravning 2004. Han fick kanske här uppslaget till Salanders flytt till Fiskargatan. Och namnet Salander efter Erik Salander, på 1700-talet ägare till Barnängens Manufaktur.Mer om Stieg Larsson i Stockholm Red Viking.
Strindberg ordmålade i Röda Rummet utsikten från terrassen:
Stopp 7 Fiskargatan 9. Skandalhuset som blev gräddhylla för miljonärer, i dikt och verklighet.
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Man inser varför: utsikten mot staden bortom Stockholms Ström.
Kallades skandalhuset då bygget var klart 1908. Stort rabalder för kåken skymde Katarina kyrka. Rabalder också 1990 då nye ägaren ville renovera och kasta ut hyresgästerna.
Klicka till Stockholm Red Viking: Välkommen till vandring 2 i Stieg Larssons fotspår, Slussen-Mosebacke-Götgatan
Leif Lundblad hade likt Pippi blivit ofantligt rik. Inte på guldmynt utan på sedlar som matas ur hans uppfinning bankomaten. Fast inte tjugorna; Astrid och Pippi med penis enligt elaka tungor. Obekant för den som inte haft strumpeband.
Leif Lundblad köpte huset 1989 och byggde ovanpå en takvåning hela 640 kvadratmeter, stadens största. Frågan är om han flyttade dit för han trivs bättre i Djurgårdvillans 1 000 kvadrat.
Ett garagebygge och hyresgästerna strulade för Lundblad. En var Percy Barnevik som med hustru Aina bodde längre ner i huset, på drygt 600 kvadrat, Inte som Stieg Larsson antyder ABB-direktörens 21 rum högst upp. Vilken Lisbeth Salander köper fast hon nöjer sig med att bo i tre.
V.Kulla står det på dörren. Lik Pippi, men hämndlysten. Koden 71771 är lösen i Lisbeths dator, vilket från alfabetet avslöjar: P-I-P-P-I.
Klicka till Stockholm Red Viking. Vandra i dessa kvarter med Stieg Larsson.
Stop 8. “Dra åt Häcklefjäll”, stadens Blåkulla nära korset Svartens gata – Katarina Kyrkbacke
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Mot söder ser man Katarina kyrka. Katrina kyrkbacke mot norr mellan 1700-talshus syns Skeppsholmen. Trapporna leder ner till Glasbruksgatan, döpt efter ett glasbruk på 1600-talet.
Till vänster på Svartensgatan, ner mot Mosebacke torg, sträcker de två kvarteren Häcklefjäll. Hette så redan vid 1600-talets mitt, synonym för helvetet. Djävulen var en potentat som enligt folktron gärna höll till nordväst om kyrkan, som här på Fiskarberget.
Johan Johansson, 11 år, flyttade 1675 in hos en hökare på Åsögatan. Föräldralös för mamman var avrättad efter hans utpekande som häxa. Historierna han drog för barnen på Södermalm fick föräldrar att samla barnen i vaktstugor på nätterna. Trollkonorna kidnappade barn trodde man. Från startrampen på Fiskarberget fördes dom på kvastskaften till djävulens Blåkulla.
Klicka till StockholmsMix: När häxorna kom till Katarina kyrka: ”Det stora owäsendet”.
Från Luther hade man lärt att trollpackorna inte bara gjorde barn sjuka med förbannelser. De kunde också orsaka stormar och tjuvmjölka kor. Och följaktligen borde erkänna och brännas på bål – av omtänksamhet så att de kom till himmelriket.
Barn vittnade för trolldomskommissionen i Stadshuset vid Södermalmstorg hur dessa kvinnor slagit dom med flätade ormar och fött grodor ur näsan. Tolv kvinnor avrättades innan det uppstod tvivel. Barnen erkände med eller utan tortyr att de ljugit. Ett av barnen som avlivades var “Gävlepojken” Johan Johansson.
För att citera Tage Danielssons sensmoral: “tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt“.
Stop 9. Glasbruksgatan / Nytorgsgatan. Dihlströmska arbetsinrättningen sin tids Samhall
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Huset med port mot Nytorgsgatan 5 är vad som återstår av Stockholms Stads Arbetsinrättning.
Tidiga mornar hördes träskoklappret från ett hundratal Dihlströmare på väg att knacka makadam vid Hammarby sjö. Andra sågs tjäna som gatsopare och latrintömmare. Eller städare i bättre hem. På sätt och vis var Dihlsströmska sin tids Samhall.
Grosshandlare Dihlströms ylletygsväveri konkursade i mitten på 1800-talet. Anläggningen gjordes till arbetsanstalt, först -byggt för 200 hjon men snart trängdes dubbla antalet. I folkmun allmänt kallat Dihlströmska; eller Stockholms Stads Strykinrättning, inte för husets tvätteri utan för prygeln.
Maten var usel. De sov i trevåningssängar eller på golvet. Bättre plats var det i husets kyrka, med plats för 350. Det mesta revs för Katarinavägen vid stängningen 1906. Det som finns kvar är ändå en imponerande länga, nu med plats för konstnärer.
I samma veva kapades träkåken bredvid så Nytorgsgatan 5 begåvades med “Stockholms minsta hus”. Där deckarförfattaren Sofie Sarenbrant spinner intriger.
De flesta av de fyra hundra som trängdes i arbetsanstalten sökte sig dit frivilligt, i brist på bättre försörjning. Andra häftade i skuld till fattigvården, ofta för försummat barnunderhåll. Några fanns där för lösdriveri eller lösaktigt leverne. Fast där fanns också hantverkare i verkstäderna. Till och med akademiker och skådespelare på obestånd sökte till Dihlströmshusen.
Stopp 10. Avstick till Mäster Mikaels gata, 1700-talsidyll med bödelsminnen
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Mikael Reissuer fick huvudet knipsat men kan tröst sig med att sedan 1939 ha en gata uppkallad efter sig. Efter att Renstiernas gata knipsat Fjällgatan fick södra halvan ner mot Katarina kyrka byta namn.
Mikael hade nära till jobbet på Stigberget, som han fick 1635. För familjen bodde i eget hus på Renstiernas gata. Han hade råd för årslönen var 160 mynt penningar. Plus 1 daler och 16 öre per halshuggning och 3 daler för stegling, d v s uppspikning på en påle med en odör androm till varnagel.
I kontraktet skrevs att han skulle hålla sig någorlunda nykter vid avrättningar. Han lät sin supbroder, landstrykaren Påwel Anderson, bo kvar trots domen om avhysning. De kom ihop sig om en skuld, Mikel hämtade bödelssvärdet i kammaren och tog professionellt dryckesbrodern av daga. Med följd att gamla bödeln halshöggs av nytillsatte Anders Gadd på Galgberget i mars 1650. Inför en månghövdad publik som kanske höll sig framme med kärl för att samla blodet, ansett som proaktivt läkemedel.
Idyllen längs gatan är av senare datum, äldsta husen är byggda efter stora branden 1723.
Stop 10. Katarina kyrka. En resa från blodbad och häxjakt till branden 1990.
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Skrocksinnade kan få blodvittring på Katarina kyrkogård. Kung Birger Magnusson lät här 1306 halshugga sin f d förmyndare, riksmarsken Torgils Knutsson.
Stenen utanför kyrkan vill påminna hur kung Kristian 1520 grävde upp Sten Sture den yngre och bränna honom tillsammans med hundratalet halshuggna från Stortorgets blodbad – i backen längst ner i vad som sedan blev kyrkogården. Avhuggna likdelar som kastades på bålet levererades i tunnor enligt sägnen.
Att i mitten på 1670-talet förhöra häxanklagade och vittnen ovanpå sakristian var praktiskt för de flesta fanns i Katarina församling.
Läs mer i StockholmsMix om: Sägner, spöken och skrock i gamla Stockholm
Guds straff predikade prästerna då tidigt 1700-tal då olyckorna hopade sig riket och staden. Tjugo års krig, där slaget i Poltava var ett dråpslag. Pesten tog 1710-12 död på nästan halva Stockholms befolkning. Ett drygt hundratal döda kroppar staplades på Katarina kyrkogård, där likodören spreds i grannskapet. Det var sedan länge trångt om saligheten för även folk från Livgardet, krigsfångar och spinnhushjon skulle beredas gravplats.
Tre missväxtår följde, de värsta i mannaminne. Därefter stora branden 1723. 500 gårdar, mest trähus, strök med mellan Maria Magdalena kyrka och Tegelviken. Bara stenmurarna från1600-talets mitt fanns kvar av Katarina kyrka.
Vilket Bellman uppmärksammar i Fredmans epistel n:o 54. Lika mustigt i nummer 38 där lindrigt nyktra sällskapet följer korpral Boman till sista vilan på Katarina kyrkogård.
“Där går orgtramparn , och så tornväktarn i Katrina , krögarn på Sodom och krögarn på Krypin . Rör spelet , lät trianglar vina ; trumslagarn virvlar och dunkar på ett skinn” .
Mer om Bellman i StokholmsMix.
Bellman diktar mustigt i Fredmans epistlar (n:o 38 och 54) om lindrigt nyktra sällskapet som följer korpral Boman till sista vilan på Katarina kyrkogård.
Kyrkan brann igen 1990, på sätt och vis också ett ofärdsår. Överbelånade fastighetsbolag knäckte finansbolag och banker som dominobrickor. Sista brickan var vi själva, skattetyngda och många utan jobb.
Stop 11. Katarina kyrkogård, Stockholms Walk of Fame
Greta Garbo från Södermalm och fyra andra svenskor hedras med en stjärna i Hollywoods Walk of Fame. Katarina kyrkogård kan liknas vid Stockholms Walk of Fame, med gravstenar samlade i en kändishörna.
Nytillkomna gravar för Gösta Ekman och Anna Lindh. Ekmans rum står orört hustrunds lägenhet i Norra Hammarbyhamnen. Vilket är nya namnet på Barnängen där de mest fattiga arbetade i klädesfabriken under 1700-talet. Vintertullparken är omdöpt till Anna Lindhs park, härlett från att hon bodde i närheten.
“Jag är en tvivelaktig figur. Duger ej mycket till. Bakom ett hörn står döden på lur. Han tar mig när han vill.” Cornelis Vreeswijk levde sista åren sjuk och glömd på Renstiernas gata. Döden tog honom till Katarina kyrkogård.
Lars Viwallius var sin tids Cornelis, eller tvärtom. Gudabenådade visdiktare med äventyrligt liv. Även Viwallius dog efter utdragen sjukdom, jordad 1669 i gravplats ägd av Livgardet där han var anställd.
Andra gravar med kända namn:
- Per Anders Fogelström, bodde på Fjällvägen 30, Södermalm.
- Tomas Tranströmer. Poet och nobelpristagare som bodde på Stigbergsgatan 32B, samma adress som Jonas Gardell. Likaså Greta Garbos mamma.
- Michael Nyqvist – känd för Stieg Larssons Milleniumfilmer, till stor del inspelade på Södermalm. Nyqvist var adopterat barnhemsbarn, på samma sätt som skådespelaren Stig Olin, uppväxt på Kapellgränd 17, några steg väster om Katarina kyrkogård.
- Kim Anderzon. Sista rollen Skalliga primadonnan på Boulevardteatern, Skånegatan 63 Södermalm.
Förslag till quiz för denna vandring.
/ Av Ingemar Lindmark
