Jacob Guntlack skillingtryck

Jacob Guntlack – den kriminelle charmören som skrattade hela vägen till Hammarbyhöjdens galgbacke


Jacob Guntlack var en av 1700-talets mest beryktade tjuvar och mästerrymmare. I häktet inför sin avrättning 1771 skrev han sitt livs historia, troligen via diktamen eftersom han antagligen var analfabet. Biografin gavs ut 1776 med titeln:
“Den Uti Smediegårds-häktet nu fängslade ryktbare Bedragaren och Tiufwen Jacob Guntlacks lefwernes-Beskrifvning af honom själv författad”.
Den blev mycket populär och översattes småningom till både tyska och danska.

I en lista över dödsdömda fångar på Smedjegården står det lakoniskt: “Den 16 januari 1771: Tjuven Jacob Guntlack hängd utom Staden, 26 år. Nöjd och frimodig.”

Fortsätt läsa “Jacob Guntlack – den kriminelle charmören som skrattade hela vägen till Hammarbyhöjdens galgbacke”
Kungsträdgården middagskonsert 1866

Kungsträdgården: När folket släpptes in i kungens köksträdgård

Kungsträdgården är Stockholms äldsta bevarade trädgård. På 1400-talet var det en kunglig köksträdgård och i slutet av 1500-talet hovets egen (inhängnade) lustpark, men på 1700-talet började trädgården öppnas även för andra. Det fanns dock förbehåll när “folket” släpptes in. Ordningsreglerna ändrades något under åren.

Enligt 1802 års “Ordning För dem, som wilja Promenera uti Kongl. Maj:ts Trägård wid Jacobi Kyrka” var det förbjudet att röra växtligheten, man fick bara promenera på de anlagda gångstråken och det var inte tillåtet att använda parken som en genväg. Hundar var förbjudna och dessutom:

förbjudas pojkar, drängar och pigor samt sämre folk, at taga wägen igenom Kongl. Trägården enär de, uti ärender utskickade, bära med sig knyten och andra saker.

Fortsätt läsa “Kungsträdgården: När folket släpptes in i kungens köksträdgård”

Forna tiders skamstraff – trähäst, spansk fiol, stock, påle, stenar… uppfinningsrikedomen var stor.

När brottslingar dömdes till att skämmas offentligt var tanken att allmänheten skulle avskräckas, och den dömde därefter skulle ha sonat sitt brott mot samhället och välkomnas tillbaka till gemenskapen. Vilket förstås var särskilt viktigt i en tid utan sociala skyddsnät, när människorna var mera direkt beroende varandras hjälp än idag.

På medeltiden existerade inte fängelse som straff, bara som häkten eller förvaringsplats för krigsfångar.

Fortsätt läsa “Forna tiders skamstraff – trähäst, spansk fiol, stock, påle, stenar… uppfinningsrikedomen var stor.”

Stockholms optiska telegraf: 1792 uppfanns i Frankrike den optiska telegrafen, två år senare hade Sverige sin egen variant.

Allra längst upp till höger på akvarellen ovan syns Stockholms optiska telegraf. I mitten av bilden ligger malmgården med sin täppa, till vänster Maria Kyrka och till höger Mosebacke teater som flaggar med unionsflaggan. Bredvid teatern håller man på att bygga ett stort hus och längst till höger syns alltså huset med den optiska telegrafen på taket.

Konstnären heter Josabeth Sjöberg och tavlan “Utsigt från mitt fönster uti N.ro 25 vid Chatarina Högbergsgata” , Stockholms stadsmuseum (CC-BY).

Fortsätt läsa “Stockholms optiska telegraf: 1792 uppfanns i Frankrike den optiska telegrafen, två år senare hade Sverige sin egen variant.”

”Ful i mun som en roddarmadam” – Vad betyder det egentligen?

Stockholms roddarmadammer var länge en viktig del av lokaltrafikenfrämst till och från Gamla stan, men de rodde även långt in i Mälaren och ut i skärgården. Ännu i slutet av 1850-talet var Stockholmsgatorna nämligen förskräckliga att trafikera med sina små kullerstenar, ”där en och annan klumpig droska rullade, körd av en trasig och oftast berusad kusk”.

Fortsätt läsa “”Ful i mun som en roddarmadam” – Vad betyder det egentligen?”