Du är singel 28 år, nyexad med fast jobb i Stockholm. Hyra lägenhet finns inte på kartan. Du vill köpa en etta 39 kvadrat. Som med en månadsavgift cirka 1 800 kronor i snitt kostar 3,3 miljoner. Problemet är din månadslön, 23 700 kronor. För du behöver låna 85 % och får på banken bara löfte för 1,7 miljoner. Glöm det, för med amorteringsregler och … Fortsätt läsa Varför du som nyexad i Stockholm nekas lån för att köpa en etta
Eller hur man nu ska översätta det till nutida svenska. I KBs artikelarkiv ligger samtliga svenska dagstidningar, med annonser och allt – åtminstone fram till 1912. Så ”nyheterna” är lite gamla – men man känner ändå ofta igen sig. Exempelvis i ilskan hos insändaren i tidskriften Nyaste Freja den 10 augusti 1841. Fast man måste beundra det eleganta språket hos denna ”menlösa mjölkhustru”.
Smakprov (med några ordförklaringar inom parentes):
Fortsätt läsa ”När mjölkhustrun från Lidingön bad Herrar Lif-Gardister att fara och flyga”
I privilegierna för Stockholms stad 1563 stod att all handel skulle drivas på Stortorget – Stockholms äldsta torg. Det låg mitt i stan och fungerade som ett nutida köpcentrum, fullt av handelsbodar med luckor mot gatan, ungefär som våra tiders kiosker. Här öppnades även Sveriges första apotek 1575.
Bilden ovan visar Stortorgets julmarknad 1859, av Dahlström, Carl Andreas (CC-BY) Stadsmuseet via Stockholmskällan.
Fortsätt läsa ”Handel förr och nu: Från bond- och mångelskehandel till snabbköp.”
7 februari Solna tingsrätt. Rättegången började mot de fyra män som mördade gängledaren Kardo Nabil Ibrahim på Husby torg 31 maj 2021. Två män, 21 och 18 år, står åtalade för skottlossningen. Två artonåringar misstänks för att ha spejat på offret. 8 februari hörs de i rätten, alla på sannolika skäl misstänkta för mordet. . Bra bevisläge tycks det. För jakten filmades från en övervakningskamera … Fortsätt läsa Filmade gängmordet vid Husby torg. Följ dådet på plats
Det var först på 1940-talet som badrum började bli allt vanligare i Sverige – åtminstone i städerna. Dessförinnan skötte de flesta sin hygien genom att tvätta ansikte och händer, ibland bada i en balja i köket eller på gården. Och utedassen hade ofta flera hål i rad. Inget av det här var särskilt privat.
Fortsätt läsa ”Hygien – från omoraliska badhus via ”Lort-Sverige” till ”No Shower”.”
Ända in på 1900-talet riskerade sotargossarna livet varje dag. Ibland blev de till korta notiser i tidningarna, som i SvD 1887 om en förolyckad sotargosse: ”En sotargosses lif”:
Fortsätt läsa ”Sotargossarnas livsfarliga liv på Stockholms tak och skorstenar”När 16-årige sotargossen Karl August Sjöstrand skulle sota i ett kök i det ”k. slottet tillhöriga Oxenstjernska huset” måste han först klättra upp på taket till det något högre huset på Storkyrkobrinken 4. Han halkade i snön på plåttaket, störtade handlöst ner 5 våningar till den stenbelagda gården och fördes medvetslös till Serafimerlasarettet, där han efter en halvtimme avled utan att ha återfått sansen.
Halvering av stockholmrnas resor med kollektiva transportmedel 2019-2020 En av tio cyklade till jobbet februari 2020, dubbelt så många som samma tid 2019 40 % stadens invånare distansjobbade minst tre av veckans dagar pandemiåret 2020 En av tio köper maten online. Samma gäller fyra av tio beträffande merparten av sällanköpsvaror Det är ett urval av fakta ur Stockholm stads medborgarenkät Miljö och miljövanor för 2020. … Fortsätt läsa Stockholmarna är noga synade i stadens nya medborgarenkät
Karl Johan Lidberg skulle just fylla 16 år när han åkte fast första gången, för stöld av en röd damperuk. Han lånade peruken (värd 35 kr) under falskt namn och sa att han skulle provsjunga på Novilla varieté på Djurgården. Han hade nämligen redan då börjat uppträda som s k ”damkomiker”.
Eftersom Lidberg inte återlämnade peruken anhölls han av “detektivkonstaplarna” Jansson och Öberg i Gröna Lund.
Fortsätt läsa ”Damimitatören och lösdrivaren Karl Johan Lidberg (1883-1950)”
”Kamp på hungerns Söder för att få behålla barnen” var rubriken när SvD 2020 intervjuade Anita Lindberg om hennes farmors mor, Emilia Gustafsson, som 1917-23 bodde i Blockmakarens hus på Stigbergsgatan 21. Fast Emilia bodde inte i själva huset. Det var i den f d bakstuga hon flyttat in med sina fem barn, vars pappa strax efteråt dog. 2020 sitter barnbarnet på innergården till huset, där hon 1972 hälsade på sin 92-åriga farmors mor, som hon minns sittande i sin gungstol. Några år senare dog hon i en trafikolycka.
Fortsätt läsa ”På besök i en av de idylliska söderkåkarna på den gamla goda tiden”
Svensk militär laddar upp strategiskt viktiga Gotland. På Åland får inte finnas militär och befästningar, vilket är grundat på konventionen Ålandsservitutet 1854. Vilket inte hindrade Ryssland att befästa ögruppen 1914. Efter kriget blev Finland en fri nation, där Åland fick självstyre efter avgörande i Nationernas Förbund grundat på Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna. Utan försvar ställs frågan om Åland kan ockuperas av gröna … Fortsätt läsa Gotlandsmilitären upprustas. Åland utan försvar om 500 gröna gubbar från Ryssland invaderar
Vedtravarna på stans trottoare dyker ideligen upp på gamla vykort och i tidningsartiklar. Jag har vaga minnen av att jag hörde talas om dem som barn på femtiotalet, men jag såg dem aldrig.
Bilden ovan visar fredsdagen 1945, med jublande människor bland de höga vedtravarna. (Aftonbladet (CC-BY), Stockholms stadsmuseum via Stockholmskällan. )
I artikelarkiven blir det tydligt hur vedtravarna periodvis präglat stadsbilden – även om man ibland försökte dölja dem.
Fortsätt läsa ”I kris- och krigstid: Bland Stockholms vedtravar”
Wendela Hebbe som kallas Sveriges första kvinnliga journalist, är mest känd för att ha skrivit de första svenska socialreportagen. Hon skrev i Aftonbladet under flera signaturer, vilket inte var ovanligt vid den här tiden, de kunde fungera både som skydd och varumärke. Och det ansågs inte fint att skriva för pengar, särskilt inte för kvinnor.
Wendela Hebbe uppsökte de utsatta i deras hem och lär ha tagit emot dem i sitt eget. Och så startade hon insamlingar för att hjälpa dem hon skrivit om, uppgav ofta exakt var de bodde så att folk kunde komma hem till dem med förnödenheter.
Fortsätt läsa ””Arbetskarlens hustru” – och flera socialreportage av sign W, anno 1840-50”
Wendela Hebbe var författare, redaktör och journalist. Hon föddes 1808 i Jönköping, som en av tre systrar som pappa kyrkoherden Samuel Åstrand brukade kalla fröknarna Frågvis, Näsvis och Envis. Den ständigt vetgiriga Wendela var fröken Frågvis och fick en bred utbildning i språk, musik och naturvetenskap, vilket var ovanligt för flickor under 1800-talets början. Möjligen fick hon ”ersätta” den ende brodern, som dött som barn. Hon var nästan 30 år när hennes liv tog en ny vändning.
Fortsätt läsa ”Wendela Hebbes – Sveriges första kvinnliga journalist, och mycket mer än så.”
Bilderna från Ukraina visar brandskadade hus. Några som är byggda med väggelement har fallit ihop i en hög, som ett korthus. Det väcker frågan, hur säkra är våra nybyggda områden? Utan skyddsrum som husen byggts efter sekelskiftet. 2021 brann ett tjugovåningshus i Milano – med början högst upp, så hyresgästerna hann ta sig ut. De som bodde i Grenfell Tower i södra London hade inte … Fortsätt läsa Stockholms nya höghus – tickande napalmbomber
Under 1800- talet fick Stockholm ge namn åt ”Stockholmsäktenskap” eller ”gifta på stockholmska”, det vi nu kallar samboförhållande. Det förekom inte bara i Stockholm, men där var det trots 1850-talets stränga syn på utomäktenskaplig sexualitet så vanligt att 45 procent av alla barn föddes utanför äktenskapet. Många ogifta gravida landsbygdsflickor kom också till staden för att ”obemärkt” föda sitt barn.
Stockholm blev känt som ett ”syndens näste”, där man kunde leva ihop utan alltför stor social kontroll. Och den sociala kontrollen bland släkten ute i byarna fanns förstås inte i storstan.
Fortsätt läsa ”Stockholmsäktenskap – ett tecken på att Stockholm var ett syndens näste. Eller?”
När häxprocesserna 1675 kom till Stockholm hade man avrättat häxor i andra delar av landet ända sen 1668. Bilden visar ett tyskt kopparstick med den första massavrättningen i Mora 1670, okänd konstnär (Public domain) via Wikimedia Commons.
I förgrunden syns djävlar och häxor, därovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar, och omkring bålet där de dömda brinner syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar runt i luften. Fast i Sverige sägs häxorna inte ha flugit på kvastar, utan på exempelvis upponervända kor – eller karlar.
Fortsätt läsa ”När häxorna kom till Katarina kyrka: ”Det stora owäsendet”.”
Mer än var fjärde ungdom i Stockholmslänet har köpt ut sprit från langare på sociala medier. Ofta Instagram och Snapchat. Det är med råge länsrekord för riket. Svenska rikssnittet är 12 %. Det gäller åldern 16-21, fast mest handlar det om unga 16-17 år som inte kan handla på annat sätt. Det förklarar att deras inköp det senaste året inskränker sig till 12 %. Langarna … Fortsätt läsa Langare på Instagrams hinkkonton levererar till unga som inte får handla på systemet
Våren när statsminister Hammarskjöld fick öknamnet ”Hungerskjöld” var potatiskravallerna på Södermalm bara ett i raden av hungerupplopp.
I Sverige började det med en improviserad strejk i Västervik den 16 april. Stora grupper missnöjda drog genom staden och vandaliseringen hängde i luften när Frans Johan Gustafsson, ”Röde Frans” kallad, klev upp på en potatislåda på torget och lyckades övertyga massan att gå hem för att senare samlas i nykterhetslogens lokaler. Där antogs en resolution med krav på höjda löner och ökat inflytande över livsmedelspolitiken, och under de följande veckorna formulerades liknande resolutioner i nästan varje större stad.
Fortsätt läsa ”1917 – Nästan revolution i Sverige: Hungerdemonstrationer, potatisuppror och junikravaller.”
Hej Putin “De östra delarna av Ukraina är historiskt ryskt land. Ukraina har aldrig haft en konsekvent tradition av att vara en verklig nation”. Du grundar i ditt tal interventionen med historiska krumbukter. Ukraina borde hellre ses som svenskt om man ser till de historiska rötterna. Grundat av ruserna, alltså Roslagen – i det Svearika som finnarna fortfarande kallar Ruotsi. En historielektion om Rurik från … Fortsätt läsa Sett till historiska rötterna borde Ukraina vara svenskt, regerat från Roslagens säte Stockholm
Jag kom till Kristineberg, “Krillan”, 1909, sen min mamma genom den legendariske Hellaspastorn, kyrkoherden och riksdagsledamoten Klefbeck fått intyg på fattigdom i hemmet. Jag är nu 80 år, men kan än i dag genomleva min förtvivlan inför avskedet från loppor och vägglöss och fattigdom, plågor som för övrigt delades av de flesta. Vi bodde i en kåk på Söder, vid en liten gatstump som låg mellan dåvarande Hammarbygatan (Bohusgatan) och Ringvägen. Den hette Privatgatan, och var nog privat, för om fyllgubbarna hann in på den blev dom inte tagna av polisen.
Så skriver Sven Petersson i “Frimurarbarnhuset i Kristineberg 1908-1916“.
Fortsätt läsa ”Barnhusbarnet Sven Petersson berättar om blåmjölk, gäspa, katekes och pissluntor 1908-16”
